Kvartalsrapport på Akutmottagningen del 1
mån 7 nov 2011 kl 12:48
Lördagen den 13:e augusti spelade vi 0-0 borta på St. James’ Park i Newcastle upon Tyne och inledde genom detta EPL-säsongen 11-12. Nu har det snart gått tre månader sedan och mellan då och idag har vi varit helt uträknade för att sedan återerövra viss förlorad mark. Mellan då och idag har även ett transferfönster hunnit slå igen. Ni minns alla förutsättningarna för detta transferfönster. Ni minns hur Wenger gick ut i medierna och satte ned foten genom att på ett ungefär hävda att ”släpper vi både Fabregas och Nasri, så kan vi inte längre anse oss vara en storklubb”. Ni vet även hur det gick med den saken. Fabregas släptes till barca för en spottstyver, samtidigt som den klubben, som anser sig förmer än en klubb, ljög om andra övergångssummor som de i samma fönster spenderat, allt för att få ned priset på vår dåvarande lagkapten. Och ni känner också till att Nasri till slut fick sin gyllene biljett till bänkvärmandet i Willy Wonkas Chokladfabrik, där han åter fick sällskap av vår gamle avdankade Roadrunner.
Det som, enligt Wenger inte kunde ske, men som vi alla andra uppenbart såg komma, skedde följaktligen. Och innan fönstret hade slagit igen hade en omvälvning som aldrig tidigare skådats under Wengers era i klubben, skett. Nämnda Fabregas, Nasri och Clichy hade, tillsammans med Eboué, till viss del Traore och vissa utlåningar, lämnat ganska rejäla luckor efter sig. Luckor som Wenger valde att inte bara fylla med spelare från det egna juniorledet, utan även med erfarna spelare utifrån.
Åtta nya nummer i shoppen. Bild: Lander, A-C eller annan tung ArsSwedensnubbe.
Några av nyförvärven anlände redan under sommaren, medan en merpart kom i fönstrets allra sista skede, då Arsenal gav intryck av att vilt hugga på precis allt som rörde sig och närmast gick att likna vid en akutmottagning. Nu när kalendern lämnat sensommaren för den mörka hösten, anser D&M det vara på sin plats med en första utvärdering av nyförvärven. I utvärderingen tas endast med spelare som, under hösten, figurerat i klubbens representationslag, med och jag lämnar eventuellt barca-DNA i juniorlagen åt framtida diskussioner. I denna första utvärdering vägs inte bara prestation in, utan även prestation i förhållande till förväntningar och spelarens betydelse för laget i dess nuvarande skede. Eftersom vår ekonomi, oavsett vad transferpolicy kan ge intryck av, är stabilt god, lämnas inköpssummor åt en annan diskussion.
Vi har till dags datum spelat 11 ligamatcher, vunnit 6, förlorat 4 och spelat 1 oavgjord. Vi har 19 poäng, har gjort 23 mål och släppt in hela 21. I Carling Cup har vi spelat 2 matcher, vunnit båda och har en målskillnad på 5-2. Vi har genom två vinster mot Udinese (sammanlagt 3-1) tagit oss till Champions League där vi på 4 matcher tagit 8 poäng och har +2 i målskillnad. I kronologisk följd betygsätter D&M enligt följande:
Carl Jenkinson: Ryktades vara klar under ganska lång tid i våras, då han lämnade League One-laget Charlton för klubben i sin barndoms drömmar. Med åtta matcher i League One och 12 i The Conference, var Jenkinson ett högst oprövat kort när han, den åttonde juni, som första nyförvärv blev en del av klubben. En ung högerback inköpt för framtida bruk, men som i och med Eboués flytt, plötsligt framstod som tänkt som Sagnas back-up. Och i och med vissa initiala vänsterbacksdilemman och Sagnas skada har Jenkinson matchats flitigt under hösten. Han var med och blev uppsnurrad på Old Trafford, men han har också varit med och tagit oss till CL´s gruppspel, varit småskadad men gjort comeback både i CL och i ligan.
Jenkinson har en uppsyn som ger intryck av en ständig hjärtesorg, vilken kanske går att härleda till hans finska rötter, men denna uppsyn av svårmod är enligt mig helt onödig. Jenkinson har, sin ringa ålder och sin nästan obefintliga erfarenhet till trots, gjort en väldigt bra höst. Ständigt kämpande, bra inlägg och helt utan den faiblesse för filmningar, som hans föregångare ständigt visade upp. Betyg: Med tanke på de adekvat ringa förväntningarna, satt i förhållande till hans prestation och betydelse för ett Arsenal utan Sagna: 3,5/5
Gervinho: Kom till klubben den 11/7 och gjorde mål i träningsmatchdebuten mot Köln. I sin första ligamatch slappade han Barton lätt på kinden, varpå denne föll som en död fura, Gervinho åkte på rött direkt och fick tre matcher i frysboxen. Det var väl ingen höjdarstart direkt. Även han spelade CL-kval och började stundtals glimta till med ständig rörlighet mellan kanterna, bra tempo och en riktigt god passningsfot. När han återkom i ligaspel gav han oss ömsom vin ömsom vatten, men har mot slutet visat upp gott samarbete med både RvP och Ramsey.
Gervinho behöver bli jämnare och behöver även tygla sitt stundtals, som det heter, sydländska humör. Den i många ögon svåra omställningen för offensiva spelare till EPL, verkar han dock klara galant och han kommer, med stor sannolikhet, kunna bli enormt viktig för laget, ju mer in i den engelska fotbollen han kommer. Minus för att han kommer lämna oss för AcoN i januari, men stort plus för hans senaste veckor på planen. Betyg: En redan etablerad spelare som faktiskt levererar riktigt bra mot slutet. 4/5.
Alex Oxlade-Chamberlain: Med dryga 35 League One-matcher i ett Southampton i vandring upp i seriesystemet, hade han trots sina 17 år, en viss erfarenhet då han den 8:e augusti, skrev på för klubben. Varandes nästa stora sak i fotbollslandet England, har han rätt mycket att leva upp till. Detta har han, vid ett flertal tillfällen också gjort i landets U21-landslag där han både gör egna och passar till andras mål i parti och minut.
I Arsenal får man nog anse honom stå på väntelistan. Han gjorde ett, efter omständigheterna piggt inhopp i eländesmatchen på Old Trafford, och följde upp det med att inom en vecka både göra debut och mål i både Carling Cup och Champions League. Efter detta höjdes röster för en snabb inskolning, vilket kanske bromsats något i och med hans, enligt rapporterna, bleka insats mot Bolton i CC. Betyg: Att nästa stora sak kommer till Arsenal är ett gott betyg för Wenger och AOC kan vara en fixstjärna i vardande. I många stunder känns han som en TW14 de Luxe, med både speed som TW14 men med en spelförståelse troligtvis överlägsen densamme. Är just nu ytter, men Wenger talar också om honom som en blivande central kreatör. Betyg: På grund av få framträdande, låg ålder och på att han måste vara tänkt att vara futurum snarare än presens, är det nästan omöjligt att sätta betyg. Får dock 3/5, med reservation för framtida ändringar.
Chu Young Park: Som förste man ut under The Transfer Day 31/8, signade han på från degraderade AS Monaco, just framför ögonen på Gervinhos gamla och det kända transfermålet Eden Hazards nuvarande, klubb Lille OSC. Inga hårda känslor gentemot Arsenal, hävdade klubbens ordförande varefter han hängde upp både Park och dennes agent rejält. På sina dryga hundra matcher i den forna storklubben gjorde Park 26 mål och detta adderat till en landslagssituation där han inte bara är lagkapten utan en notorisk målskytt, bådade gott för oss, då oerhört utsvultna arsenalister.
Sedan anlände han till London och vi väntade, väntade och väntade. Till slut gjorde han en blygsam debut i Carling Cup-mötet med Shrewsbury vilken han dock följde upp med ett bättre när vi mötte Bolton i samma kupp. Åter blygsam, eller till och med osynlig, i sin CL-debut mot Marseille, ger oss en högst tveksam hand. Att han dessutom, i och med den planerade militärtjänstgöringen senast 2013, är här på lånad tid ger oss en viss känsla av oskönhet. Wenger talar om tiden då Chamakh och Gervinho är på ACoN, och att vi då är korta på anfallsfronten, men annars väcker den här transfer fler frågetecken än utrop. Betyg: Någonstans mellan två CC-matcher, en transportsträcka i CL, ACoN och militärtjänstgöring, landar vi på högst ett högst tveksamt 2/5.
Det var allt för idag, kära Arsenalister. Om några dagar kommer en del två i kvartalsrapporten, då herrar Santos, Mertesacker, Benayoun och Arteta kommer att avhandlas, vändas och vridas på. Bidra gärna med era egna åsikter här nedan. För även om D&M alltid vet bäst, alltid har rätt och alltid ja, ni vet, så är vi alla supportrar av Arsenal. Vi har alla våra rätt och våra fel, våra preferenser och våra aversioner, men vi möts ändå i vårt gemensamma älskande av fotbollsklubben Arsenal. Världens bästa och vackraste fotbollsklubb. Det är f-n inte illa det.
Bilder från Bildbyrån, förutom den första
samlingsbilden som är ArsSweden all over.