Medlemmar: 8357 st.
Visa menyn

Tre åtgärder i transferfönstret

Kristonel Elwe
fre 6 jan 2012 kl 20:37

Efter långdragna samtal med Europeiska kommissionen introducerades till slut det som vi idag känner till vid namnet transferfönster. Under säsongen 2002/2003 togs den i kraft för första gången och har ända sedan dess både hyllats och kritiserats av såväl spelare, tränare och journalister.

För supportrarna innebär det allt som oftast en lång väntan som antingen kan vara smärtsam eller lyckosam, beroende på vad klubben man håller på bestämmer sig för att uträtta under dessa transferfönster. Dessutom är förväntningarna helt olika beroende på vad för klubb man är supporter till.

Om man håller på Real Madrid, Barcelona eller Manchester City kan man förvänta sig att klubben kan köpa i princip vilken spelare som helst i världen, medan man inte kan göra detsamma om man är supporter till AFC Bournemouth i League 1 eller Guingamp i franska Ligue 2. Eller så kanske man håller på Arsenal som skapat sin alldeles egen gren i transfervärldens hysteri. "We don't buy superstars, we make them", som Arsène Wenger sade en gång i tiden.

Många tränare så som Steve Coppell, Sven Göran-Eriksson och Arsène Wenger har kritiserat transferfönstret, speciellt det fönster som verkar i januari månad. Många menar att det är orättvist att ett lag kan rädda sin säsong mitt i en säsong genom att köpa in spelare, trots att man begått misstag som inte borde belönas på ett sådant sätt under säsongens tidigare skede.

Trots detta är det just den moderna fotbollsvärld vi lever i, och det är regler som vi får vänja oss vid att följa. Som tur är har Arsenal begått ett par misstag under säsongens tidigare skede, någonting vi nu kan åtgärda genom att reparera luckor som existerar eller fylla in luckor som saknas. Just den här säsongen - 2011/2012 - kan det bli viktigare än någonsin att agera i januari månads transferfönster, oavsett om vi vill det eller ej.

arshavin_firstogal.jpg

Andrey Arshavin räddade säsongen 2008/2009 med flera klassmål. Foto: Bildbyrån.

Här följer mina tre åtgärder som jag vill se Arsenal uträtta i transferfönstret för att laget skall avsluta så starkt som möjligt i både Premier League, FA-cupen och Champions League under de kommande månaderna:

Behov just nu:

Köpa en (1) anfallare. Låna en (1) anfallare. Låna en (1) versatil försvarare.

Behov i sommar:

Köpa en (1) högklassig mittfältare. Behålla de viktigaste pusselbitarna. Få Robin van Persie och Theo Walcott att stanna. Sälja Andrey Arshavin, Sebastien Squillaci och M arouane Chamakh. Ersätta med likvärdiga spelare.

Kommentar:

Eftersom vi befinner oss en halv säsong ifrån sommarens transferfönster tänker jag förutom mitt förslag här ovan inte skriva någonting om det. Däremot tänkte jag fokusera på våra behov just nu, där ett av mina förslag redan är uträttat.

***

Behov: Låna en anfallare.

Anledning: Två anfallare - Mr. Chamakh & Andrey Arshavin - har underpresterat under en längre tid medan Park Ju-Young knappt fått chansen, och heller inte tagit den.

Lösning: Thierry Henry

Sannolikhetsgrad: 100 %. Officiellt klar för Arsenal i sex-nio veckor (ca. två månader).

Kommentar: Att låna Thierry Henry är ett av de bästa besluten man kunde ha tagit i detta nuet. Medan han är långt ifrån den anfallare han en gång i tiden var kommer han erbjuda erfarenhet, vinnarmentalitet och en jävlaranamma som bara kan inspirera hans lagkamrater. Dessutom har han tränat med Arsenal i flera veckor, känner till klubben, är älskad av supportrarna och har en enorm respekt bland både motståndarspelare- tränare- och fans.

Främst kommer Henry användas för att ta bort den stora pressen från Robin van Persies axlar. Han kan dessutom spela på kanten vid behov, någonting han gjort många gånger både i Barcelona och i det franska landslaget. Någonting som får ses som både positivt och negativt är att hans lånekontrakt går ut efter bara nio månader. NY Red Bulls kan ta tillbaka honom redan efter sex veckor, men man kan även låta honom vara kvar tre extraveckor om man vill tillåta det.

henry_rel.jpg

The King is back! Foto: Bildbyrån.

***

Behov: Köpa en anfallare

Anledning: Två anfallare - Mr. Chamakh & Andrey Arshavin - har underpresterat under en längre tid medan Park Ju-Young knappt fått chansen, och heller inte tagit den. Thierry Henry kommer bara stanna i två månader, vilket gör att det måste finnas en back-up som kan prestera både under och efter att Henry lämnat.

Lösning (alternativ): Lukas Podolski, Matías Suárez, Darren Bent, Moussa Sow, Keisuke Honda, Esteban Granero, Salomon Kalou m.fl.

Sannolikhetsgrad: 50 %

Kommentar: Med tanke på att Chamakh spelat uruselt i ett helt år - och inte ser ut att kunna ta sig ur sin formsvacka - samtidigt som andra spelare som bör visa framfötterna inte gjort det (läs: Andrey Arshavin, Park Ju-Young m.fl.) är det ett absolut måste att köpa in en anfallare för att förbättra Arsenals chanser under slutspurten.

En injektion i januarifönstret har ofta hjälpt klubbar som fått käppar i hjulet. Manchester United köpte t.ex. Nemanja Vidic under januari månad, som kom att visa sig bli ett kanonköp. Arsenal köpte Andrey Arshavin för två år sedan under januari, en värvning som gav en rejäl boost och till slut fick oss att hamna fyra. Det finns naturligtvis tusentals exempel, men de här var bara två tagna ur huvudet.

Eftersom vi behöver en anfallare för att inte bara "offloada" van Persie borde den vi värvar även vara versatil och kunna spela på kanterna. Många av de namn det pratats och ryktats om under de föregående veckorna är just spelare som kan spela både centralt och ute på kanterna. Podolski, Suárez och Sow är tre spelare som varit högintressanta och som alla gjort det väldigt bra i sina klubblag både centralt och ute på kanterna vid behov.

Problemet vi finner är att vissa spelare blir svårare än andra att köpa. Januari är alltid ett lurigt fönster, ett fönster där priserna trissas upp till onormala höjder och där spelare blir tvungna att byta klubblag mitt under brinnande säsong. Ta en sådan som Podolski som exempel.

Lukas Podolski är given i det tyska landslaget - där han alltid gjort bra ifrån sig - och skulle troligtvis inte kosta mer än £15 miljoner eftersom han bara har ett och ett halvt år kvar på sitt kontrakt. Problemet är att man inte köper en spelare för £15 miljoner och sätter honom på bänken. Inte om man heter Arsenal. När alla spelare är tillgängliga är det svårt att se Podolski peta Gervinho eller Walcott, trots att det är fullt möjligt. En sådan spelare vill och skall starta vecka in och vecka ut, men då måste man antingen bänka Gervinho eller Walcott, som är klasspelare bägge två när de är i form.

podoslki.png

Lukas Podolski - realistiskt köp eller ej? En svår fråga! Foto: Bildbyrån.

Att gå efter tesen att "de skadar sig förr eller senare" eller "de tappar formen då och då" duger inte. För £10+ miljoner köper de flesta klubbarna (exklusive oljeshejk-klubbar som Manchester City, Chelsea, Barcelona m.fl.) spelare som går rakt in i startelvan. Skulle Podolski verkligen göra det just nu? Jag ser mer än gärna honom i Arsenal, och skulle troligtvis lägga vantarna på honom om jag hette Arsène Wenger, men man måste även tänka hur klubben tänker i dessa sammanhang samtidigt hur realistiskt någonting är eller inte är. Dessutom har Podolski en given plats i tyska landslaget till EM i sommar, någonting han skulle riskera vid en flytt till en toppklubb.

Vad Arsenal bör - eller är tvungna - att göra är att köpa en spelare som accepterar en bänkplats, men som samtidigt skulle kunna prestera på högsta möjliga nivå under en eller två matcher, kunna ändra en matchbild vid inhopp eller någon man kan lita på om en spelare skulle bli skadad under en längre tid.

Det är just därför spelare som Suárez, Sow och Klaas-Jan Huntelaar (även om jag inte gillar honom själv) är högintressanta, då de matchar alla kriterier. De skulle med högsta sannolikhet kunna prestera i Arsenal när deras tjänster behövs, men de skulle heller inte ha någonting emot att sitta på bänken lite då och då.

suarez-matias.png

Matías Suárez (längst till vänster) i kamp om en boll i en Europa League-match mot Hamburg. Foto: Bildbyrån.

Vem jag vill ha är ointressant, och jag vet det knappt själv just nu, men vad som står klart är att någon behövs utöver Thierry Henry. Om vi inte skulle värva ännu en anfallare kommer vi stå där med ansiktet gömt i händerna ifall Robin van Persie skadar sig (ta i trä!) eller Thierry Henry gör detsamma under februari månad. Skall vi då förlita oss på en trött Chamakh (återkommen från ACN) eller en Park Ju-Young som igår hade svårigheter att matcha Sunderlands reserver? Det känns kört, totalt kört. Vi supportrar kan ingenting annat göra än att hoppas.

***

Behov: Låna en versatil försvarare.

Anledning: På grund av extrema skadeproblem i försvarslinjen är vi mer eller mindre tvungna att låna in en försvarare som både kan spela som mittback och ytterback.

Lösningar (alternativ): Kieran Richardson, Wayne Bridge, Alex, Taye Taiwo, Neil Taylor m.fl.

Sannolikhetsgrad: 60 %

Kommentar: Otroligt nog har Arsenal spelat utan sina två ordinarie ytterbackar samt utan deras två back-ups i flera veckor. Det har inte bara skadat defensiven, utan även offensiven där vi saknar allt vad kantspel innebär. Våra nödlösningar - som oftast hetat Johan Djourou eller Thomas Vermaelen - har inte varit usla, men de är inga ytterbackar, hur mycket vi än vill att de skall vara det.

Mycket av det spel Arsenal för i offensiven bygger på ytterbackarnas medverkan, någonting som blivit en stor förlust i offensiven och skapat många problem över hela planen. När väl ytterbackarna blir friska har vi dessutom ingen aning om hur länge de håller. Förra säsongen trodde vi att Thomas Vermaelen skulle vara tillbaka "efter ett par veckor". "Efter ett par veckor" blev till "efter ett par månader" och när "efter ett par månader" hade gått fick han en setback och blev borta i princip hela säsongen.

Vi har inte råd att ta samma chansning, speciellt när det rör sig om hela fyra spelare - alla ytterbackar. Och så länge vi spelar våra mittbackar från start riskerar de skada och då blir vi ännu färre! Att låna in en försvarare är mer eller mindre ett måste, oavsett om vi vill det eller ej.

Att då låna in en försvarare som känner till Premier League är det smartaste valet. Problemet är att lagen knappast kommer att låna ut sina förstaval, vilket innebär ett stort problem för Arsenal. Vilka lag har tillräckligt bra andraval som skulle kunna spela som förstaval i Arsenal? Svaret är inga. Men det är ändå en bättre nödlösning än att spela en mittback som ytterback.

En sådan som Wayne Bridge har blivit sågad av massor av Arsenal-supportrar, men även han skulle vara ett bättre val än vad vi kan erbjuda just nu. Dessutom skulle han inte ha någonting emot att sitta på bänken när våra ytterbackar blir friska. Om man spelat för det engelska landslaget och varit förstaval i ett lag som Manchester City så sent som för ett och ett halvt år sedan är man inte dålig.

bridge.png

Wayne Bridge spelade i det engelska landslaget så sent som för två år sedan. Foto: Bildbyrån.

Att han är ringrostig får man acceptera, också att han var usel när han lånades ut till West Ham under förra säsongen, men han är en ytterback och han vet hur man både anfallare och försvarar sig som en ytterback. Han är - oavsett hur litet han spelat - ett bättre val än det vi kan ställa upp med i dagsläget.

Sedan finns det självklart många fler alternativ, både orealistiska och realistiska, men att låna in en försvarare kommer att bli ett måste om vi inte vill rasa ihop som ett korthus i vår igen.

***

Det här var mina tankar om de åtgärder som behöver uträttas under januari månad, men ni är mer än välkomna att lufta era åsikter. Kom dock ihåg att man måste vara medlem för att få kommentera. Supportrar kommer alltid att ha olika åsikter, så det är därför alltid lika roligt att höra vad folk har på hjärtat. Vi hörs snart igen - keep it Goonerish!