Medlemmar: 8352 st.
Visa menyn

Sommarens vägskäl

Kristonel Elwe
ons 25 jan 2012 kl 17:18

Under de senaste veckorna har jag skrivit många gånger om den tuffa formsvacka vi går igenom för tillfället. Jag har skrivit om vad vi borde uträtta i transferfönstret, vad för bekymmer vi har just nu och hur Robin van Persie på egen hand kan avgöra Arsenals öde. I alla inlägg har jag på ett eller annat vis nuddat sommaren, den årstid som kommer avgöra ifall Arsenal kommer att kämpa sig tillbaka till toppen (inom de närmsta åren) eller om man helt enkelt kommer fortsätta att gräva sin egen grav.

Som vi alla vet har vårt kära Arsenal underpresterat något oerhört sedan den starka höstperioden. Man har tappat poäng mot lag man inte borde ha tappat poäng emot. Man har släppt in pinsamma mål. Man har gjort självmål. Man har varit usel vid fasta situationer. Man har varit usel defensivt. Man har haft det svårt att hitta mål... ja, jag skulle kunna fortsätta hela kvällen.

Nu har det gått så långt att Arsenal-supportrar - likt under slutet av förra säsongen - börjat bua ut sina egna spelare, tränare och medsupportrar. Man har hamnat i bråk, man har förolämpat de man egentligen skall hålla tummarna för och man har helt enkelt gått för långt. Vare sig man har rätten att bua eller ej är en diskussion jag inte tänker ta här (är själv ganska kluven i frågan), men vad jag vill understryka och få fram är att det inte kan fortsätta som det gör just nu.

Vad som pågår just nu skadar inte bara lagets poängskörd, utan klubben i sin helhet. Just nu vill vi gärna kalla oss ett topplag, men om vi utgår ifrån lagets prestationer under säsongens gång kan man påbörja en lång diskussion vare sig man är det eller ej. Och om vi fortsätter att åka ur cuper, tappa poäng och slutar femma eller sexa kommer det bara bli värre.

I tidigare blogginlägg har jag ofta valt att kritisera många olika parter för de misslyckanden vi råkat ut för. Jag vidbehåller att styrelsen är det organ som får ta på sig det största ansvaret, men tränare (rättare sagt tränarna) och spelare har en stor skuld att bära även dem. Sättet många supportrar agerat på under de senaste veckorna har knappast hjälpt till heller. Hur illa det än gått är det i sommar som vi kommer få det slutgiltiga svaren på vart vår älskade klubb är på väg.

Vad kommer det krävas om vi slutar utanför de fyra bästa och går lottlösa i cuperna vi fortfarande är kvar i? Vad för förändringar behöver ske i sommar? Varför måste de ske? Hur kommer det att gå? Det här är min personliga syn på det som behöver uträttas i sommar för att ta Arsenal tillbaka till det absoluta toppskiktet.

______________________________________________________________________________

Scenario:

Arsenal slutar femma/sexa i Premier League, åker ur i både FA-cupen och Champions League (tidigt/sent kvittar).

Åtgärder inom styrelsen:

Kräv Peter Hill-Woods avgång.

Kräv att Stan Kroenke skall bli mer aktiv.

Få in nytt blod i styrelsen.

Övertala David Dein att komma tillbaka och hjälpa till.

Åtgärder inom kontoret:

Ta fram en bättre marknadsstrateg.

Utöka ansvaret (läs: anställ någon som kan avlasta Gazidis).

Förnya sponsoravtal.

Locka nya sponsorer, både små och stora.

Åtgärder inom tränarleden:

Pensionera Pat Rice.

Ta in en ny assisterande manager.

Ta in två eller tre ex-spelare som "first team managers".

Alternativ 1: flytta upp Arsène Wenger i ledet (gör honom till en sorts general manager) medan man anställer en ny tränare med hjälp av Wenger.

Alternativ 2: Låt Wenger stanna som tränare, men utöka ansvaret och ge honom mer hjälp (ny ass. manager + ex-spelare + fler hjälptränare).

Åtgärder inom transferfönstret:

Sälj Almunia.

Sälj Arshavin.

Sälj Chamakh.

Sälj Squillaci.

Sälj Denilson.

Sälj Vela.

Ta ett beslut kring Nicklas Bendtner: 1) ge han chansen i Arsenal 2) låna ut honom igen 3) sälj honom.

Köp en yttermittfältare.

Köp en anfallare som kan avlasta van Persie (såvida man inte väljer att låta Bendtner göra det).

Köp en mittback som kan agera tredje- eller fjärdeval, men accepterar en bänkplats (likt Smalling/Jones i Man United).

Köp en kreativ mittfältare.

Krav: Minst en av värvningarna måste vara en s.k. marquee signing (oavsett hur svårt det blir).

Spelare ut: 6 (dött kött)

Spelare in : 4 (nytt blod)

Flytta upp 2 ungdomar för att jämna ut truppen.

Åtgärder inom spelarledet:

Förläng med Robin van Persie (ge vad han än vill ha i lön).

Förläng med Theo Walcott.

Förläng med Alex Song.

Förläng med Laurent Koscielny.

Låt van Persie behålla kaptensbindeln.

Låt Vermaelen behålla sin status som vice-kapten.

Taktiska åtgärder:

Bli mer öppen för ändringar av spelsystem.

Begränsa fria roller.

Fokusera en stor del kring arbetet på defensivt ansvar för yttrar.

______________________________________________________________________________

Att säga allt det här är enkelt. Att åstadkomma det är svårt, i vissa fall rent omöjligt. Ännu en gång vill jag poängtera att det här är mina personliga åsikter och ingenting ni behöver hålla med om. Även om Arsenal skulle knipa fjärdeplatsen och ta sig långt i FA-cupen eller Champions League skulle jag fortfarande kräva att se dessa förändringar.

Om vi mot all förmodan skulle vinna FA-cupen eller Champions League (väldigt orealistiskt) skulle jag lätta på kraven jag - och många andra - ställt, men som det sett ut de senaste månaderna (och åren) känns det som om det måste till något radikalt för att få oss tillbaka till det absoluta toppskiktet.

Arsène Wengers vara eller icke vara är en extremt känslig fråga (en fråga jag dessutom är väldigt kluven i) och jag tänker inte döma honom förrän säsongen är slut. Vad jag däremot kan säga är att det inte ser bra ut om det fortsätter likt det gjort under de senaste veckorna. Hans tid i klubben kan mycket väl vara slut  i sommar, men det är enbart om han själv anser det. Han har alldeles för stor respekt för att bli avskedad. Däremot skulle han vara beredd att avgå om han känner att han inte ta klubben längre.

Om inte någon av dessa förändringar ske - eller bara ett fåtal - kan det mycket väl bli så att vi blivit offer för vår egen framgång. Det kan mycket väl sluta med att vi går runt i cirklar, faller ännu längre ner och till slut finner det omöjligt att ta klivet in i finrummet igen. Titta bara hur illa det gått för Liverpool som inte spelat i Champions League på två säsonger - och inte lär göra det nästa säsong heller.

Vad man heller inte får glömma bort är att det mycket väl kan komma att kvitta om vi tar in en ny tränare eller ej. I slutändan är det styrelsen som tar de viktiga besluten och om det är så att man t.ex. hållt hårt i plånboken kommer det kvitta om Arsène Wenger lämnar eller ej då en ny tränare skulle få arbeta under exakt samma restriktioner. I ett sådant läge skulle de flesta behålla Wenger alla dagar i veckan på grund av att han fortfarande är ansedd som ett stort tränarnamn i Europa och både kan locka till sig stora talanger och behålla spelare (hur ironiskt det än låter med tanke på vad som hände förra sommaren...).

Det här var dock allt för den här gången. Det här inlägget borde egentligen ha väntat tills säsongen var över, men många har velat se ett blogginlägg av den här typen, så jag passade på att skriva det just nu snarare än om ett par månader.

P.S. Kom ihåg att nästan halva säsongen är kvar! Hur illa det än gått kan vi ta oss tillbaka. Ställ er bakom laget, glöm våra bekymmer och se fram emot nästa match. Come on you Gunners! D.S.