Modern football is rubbish del 2. Pengar vinner

Nej, det var väl inte så att man inte hade kunnat se det komma. Det var ju ingen blixt från klar himmel och som den stora oväntade chocken precis. Man har såklart haft oändliga möjligheter att se nästa självklara steg tas, men man har ju försökt hålla det ifrån sig, man har försökt att in i det sista hoppas på att tiden, eller FFP, hann i kapp innan det var för sent. Man hade ju hoppats och velat tro. En vilja som ibland övergår till att faktiskt tro på det man hoppas och vill. Som att Wenger skall köpa stjärnspelare i sommar…

Nu blev det inte så. Det förvisso välbeställda men alltjämt medlemsägda och ekonomiskt balanserade Bayern fick i lördags se sig besegrade av dess i princip totala motsats, Chelsea Football Club. Och där, i lördags, om det inte redan hade skett, dog en liten bit av den sport jag älskar så mycket. Spiken slogs en sista avgörande bit ned i den nu för evigt förslutna kistan. För i och med chelseas seger över Bayern, har denna säsong varit den säsong då den engelska fotbollen visade att Mest Pengar Vinner. Att Rikast är Bäst och att Pengar Kan Köpa Allt.

I och med chelseas seger så uppfyllde den lilla blåa leksaken inte bara den stora dröm som snorvalpen Roman närt under så många år. Leksaken målade tillsammans med shittys ligavinst även den allra fulaste av tavlor. Tavlan där shittys alla oljemiljoner faktiskt kunde köpa dem ligatiteln och att Romans skumraskaffärer till slut också kunde göra detsamma med Europas, ja hela den moderna fotbollsvärldens, största titel. Tavlan som beskriver ett historiskt lustmord på den sport jag bär så djupt nerpålat i mitt hjärta.

Förvisso hade chelsea redan vunnit några ligatitlar och premier leagues begynnelse bar redan då i Blackburn en sockerpappa som gav dem titlar. Några italienska klubbar har genom historien visat på både monetärt och nepotismiskt fuskande och de två spanska klubbarna lever ju, som ni redan vet, i ett annat universum än vi andra. Men shittys ligavinst plus chelseas CL-dito blev plötsligt för mycket av samma, för mycket tydlighet för att kunna bortse ifrån och för högt koncentrat av destillerad ondska.

Var för sig kan vara illa nog, men en gång kan vara ingen gång. Två gånger blir snabbt en vana och två, i tid, så täta händelser väver tillsammans ett mönster så väl sammanknutet och så omöjligt att både tränga igenom och bortse ifrån. Folk talar om dessa lags uppenbara och väldokumenterade monetära fuskande som klubbarnas pågående ”projekt”, vilket är detsamma som att kalla hustrumisshandel, bankrån och skattefusk för ”projekt”. Övergrepp på min sport, fotboll, har legitimerats och släppts in i finrummet och nu slutligen även tagit steget upp som enväldig härskare över den.

Säsongen 2011-2012 kommer därför att gå till historien, inte på grund av ligans jämnhet och dess digra mått av dramatik. Inte heller för att united blev omsprungna av sin störiga granne, eller för att vi höll vår motsvarighet på behörigt avstånd. Säsongen 2011-2012 kommer att gå till historien som den som slutligen, en gång för alla, visade att Pengar vinner. Att fusk lönar sig. Att det goda skall lägga sig och låta sig besegras av ondskan.

Så vad blir då nästa steg på fotbollens nu inslagna vandring? Acceptera anabola steroider och ta bort gula kort för filmningar? Låta vissa lag spela i stålhättade fotbollsskor och alltid ge firma Suarez/Gerrard  minst en straff per ligaomgång? Låta det lag som ligger under i matchen själv bestämma hur många tilläggsminuter matchen skall ha och låta hemmalagets materialare vara domare? Vad säger ni själva? Vad händer härnäst med den moderna fotbollen?