Om van Persie, Cazorla & förhoppningar

God afton! De olympiska spleen är i full gång och igår fick jag möjlighet att se en sport som jag aldrig tidigare sett live – taekwando. Det var en massa hoppande, en hel del slag och rätt underhållande, men för att vara ärlig tyckte jag både fäktning och bågskytte var mer intressant. Imorgon kväll är det dags att spana in semifinalen i basket! Jag må aldrig varit intresserad av basket, men Argentina - USA får ens mun att vattna!

Eftersom vädret var fint passade jag även på att betala £35 för att åka med en så kallad speedboat (och fort gick den!) på Thames, vilket var bland det grymmaste jag gjort i London. Visst, det kanske inte var värt hela 400 kronor, men det var sjukt häftigt (tänk James Bond i Die Another Day) och något jag rekommenderar er att göra om ni så bor i London eller bara är över för en weekend.

Nåja, till Arsenal då. Truppen är för tillfället nere i Tyskland och närmare sagt Köln där de genomgår en riktigt tuff träningsvecka med dubbla pass dagligen. Ett antal spelare har blivit intervjuade under de senaste dagarna och det finns en hel del intressant material på Arsenal Player som ni borde kolla igenom om ni redan inte gjort det.

Den största snackisen den senaste veckan har inte bara varit nyförvärvet Santi Cazorla, utan snarare en viss Robin van Persie. Det har kommit till en punkt där jag personligen inte orkar med alla trubadurer kring holländaren och snart heller inte bryr mig om vad som händer. Det är van Persie hit, van Persie dit, van Persie ner, van Persie upp, van Persie olycklig, van Persie glad, van Persie över-fucking-allt. Jag har skrivit nog om van Persie och om ni av någon anledning missat det kan ni läsa ikapp här (del 1) och här (del 2).

Sir. Alex Ferguson gjorde inte det hela bättre när han hällde mer bensin på elden genom att erkänna att Manchester United lagt ett bud på holländaren. Många Arsenal-supportrar blev fullständigt förbannade på Ferguson på diverse sociala medier. Jag förstår supportrarnas frustration, men vi lever i en ny tidsera.

Tränare och spelare uttalar sig om motståndarspelare dagligen och det verkar som om många Arsenal-supportrar tror att vi är något undantag. Bara i förra veckan talade både Mikel Arteta och Arsène Wenger helt öppet om Santi Cazorla, som i dåvarande stund var Malaga-spelare. Och Per Mertesacker var helt ärlig i våras när han flera gånger sade att han försökt få Lukas Podolski att skriva på för Arsenal. Lägg där till bl.a. Bacary Sagna som pratade om Olivier Giroud i media – innan han var klar för Arsenal - och ni förstår snart att vi inte är några änglar. Dubbelmoral är vad det kallas.

Jag vet inte ens om van Persie själv är säker på om han vill lämna längre, men han skulle nog inte ha någonting emot att gå till t.ex. Manchester United om de lade ett stort nog bud. Problemet i den här soppan är att vi kommit allt närmare att matcha Manchester United (spelare för spelare på papper) och jag tror inte Arsène Wenger är så sugen på att sälja sin skyttekung till en klubb som det är tänkt att vi inom de nästkommande åren skall försöka utmana på allvar. Då kan vi lika gärna lägga ner vårt pick och pack och ge upp.

Sedan skall vi inte glömma bort en av fotbollssupportrarnas bästa egenskaper - glömska. Om van Persie smäller in ett par viktiga mål nästa säsong och gör bra ifrån sig är det få som aktivt kommer stå och döma ut honom på olika sätt, t.ex. via burop. Jag sitter inte inne på någon information alls och jag har inte den minsta aning vad som kommer hända, men min magkänsla säger att van Persie helt enkelt kommer bli tvingad till att stanna.

Men låt oss prata om roligare saker, som t.ex. Santiiiii Cazorlaaaaa. Adrian Durham, den aktivt Arsenal-hatande ”radioprataren/experten/kommentatorn” frågade sig hur det kommer sig att varken Barcelona eller Real Madrid lagt vantarna på Cazorla om han är så bra som så många försöker få honom att framstå. Sanningen är att Cazorla tackade nej till Real Madrid två gånger under mitten av 00-talet. Real Madrid var även intresserade av honom under förra sommaren, när han var på väg bort från Villarreal, men valde att lägga sitt krut på andra spelare.

I somras pratade den gamla Real Madrid-tränaren Manuel Pellegrini – som nu tränar Malaga – vid med den nuvarande Real Madrid-tränaren – José Mourinho – och rekommenderade honom, men då var inte ”Mou” intresserade längre.

Nu skall jag inte sitta här och påstå att han är en av världens bästa spelare eller någon messias som kommer vinna oss titlar på löpande band, men huvudsaken är att vi köpt en väldigt bra spelare som kan avgöra matcher på egen hand. Han kan spela på bägge kanterna, på mittfältet och precis bakom anfallet. Han är tvåfotad och något av en specialist när det kommer till frisparkar. Han kommer gå rakt in i vår startelva och förhoppningsvis blir han en hit.

Lägg där till nyförvärven av Lukas Podolski och Olivier Giroud och ni förstår snart att Arsenal menar allvar. Inte nog med det, utan vi har en eller två till värvningar på ingång, men vilka det blir är ännu oklart. Sedan finns alltid risken att vi väntar för länge och att någon annan klubb snappar upp spelare vi är intresserade av, men jag tror att Arsenal för en gångs skull har en noggrannt utformad plan.

Många supportrar har i och med nyförvärven blivit lite väl optimistiska och tippat oss som både ligasegrare och allt  annat, men det gäller att behålla fötterna på jorden. Att ta in nitton poäng är en massiv uppförsbacke – dessutom på två lag – och medan jag tror att det kommer bli jämnare i år tror jag inte att vi kommer stå där som vinnare på St James' Park – förlåt, Sports Direct Arena – i mitten av maj. Snarare tror jag som Ahldén att vi kommer utmana om ligatiteln en längre tid än vanligt medan vi även kommer att gå till en cupfinal. Det är två väldigt realistiska mål som vi skall och bör uppfylla.

Innan jag tar farväl för idag kan jag passa på att rekommendera gettyimages. Gå in på hemsidan, skriv in sökordet "Arsenal" och ni får upp en massa gôa träningsbilder från Tyskland. På söndag smäller det då vi spelar vår sista träningsmatch för försäsongen. Bra spel, ett par mål och en vinst vore riktigt skönt, men det är kanske för mycket begärt. Jag vill även passa på att önska Jocke Lander, Axel Asplund, Andreas Andersson och Tobias Bäckström en trevliga resa ner. Det lär behövas med tanke på att de ska bila fram och tillbaka ända från Västerås!

Hur som helst hörs vi snart igen! Catch you on the flip side!