En poäng är kanske inte så illa

Ett par dagar sedan senaste inlägget är jag nu tillbaka i sadeln med en hel omgång spelad av den bästa ligan i ryggen. På något vis känns det bättre och sätter saker i ett annat perspektiv.

Låt oss ändå börja med festen som kom av sig. Match hemma mot Sunderland, premiär i Premier League efter ett långt sommaruppehåll, vi har precis blivit av med vår kapten och en annan av våra presumtiva stjärnor ställs utanför laget eftersom han timmarna senare är såld till Barcelona. På samma sätt som tiondeplatser är gjorda för Tottenham verkar vi numera gjorda för att ha det rätt så stormigt i slutet på augusti.

Matchen i sig speglar resultatet ganska bra. Med normal effektivitet så hade vi vunnit den här matchen med 2-0, men normal effektivitet är inte riktigt vår stil, särskilt inte när vi spelar med killar som ska bevisa något som Podolski, Walcott, Mertesacker och Gervinho. Därtill kom ju Ramsey in som knappast är någon publikfavorit och sen Giroud som missade ett givet mål. Ytterligare tyngd på axlarna vilket inte gjorde saker lättare. Hade den här matchen spelats senare in på säsongen hade vi utan tvekan vunnit.

De två senaste säsongerna har vi startat med ett kryss och ändå klarat en topp-fyra placering så olyckskorparna som vrålar om femte, sjätteplatser och Wengers avgång får nog avvakta några omgångar till. Det är väl ändå lite så här vid sidan av märkligt hur man kan gå från att vara briljant efter värvningarna av Cazorla, Podoslki och Giroud till att vara en idiot efter att ha sålt RvP och Song samt ha kryssat i premiären. Allt är inte guld och gröna skogar när det gäller Arsenal eller Arsene Wenger, men det är knappast kris heller.

Så här långt under transferfönstret ligger vi minst £3m plus på våra försäljningar vs inköp (Telegraph). Jag levde i någon sorts illusion om att vi den här säsongen äntligen kunde börja satsa pengar igen, men när Wenger snackar om att vi behöver köpa ett par killar till så räknar han säkert in transfersummor från de eventuella försäljningarna av exempelvis Chamakh, Arsjavin, Bendtner och Squillaci. Inga mångmiljonaffärer, men bör ändå dra in cirka £15m totalt. Det skulle ge en transferbudget på £18m för en försvarare och en mittfältare, varav vi räknar med att den ena är Nouri Sahin på lån. Vi är nog det enda lag som satsar friskt utan att ta av vårt sparkapital.

City fick kämpa för sin vinst, Chelsea drog nytta av att Wigan inte hade snörat på sig skorna och Liverpool fick världens däng även om domaren tydligen varit lite väl involverad i den fajten. Tottenham och Man U fick smaka på svåra bortamatcher och lyckades inte ta hem poäng därifrån. Vårt kryss ser i ljuset av detta inte alltför klent ut. En poäng är en poäng mer än noll.

RvP i skotskrutigt. Huvvaligen, det är väl lite som att se en Mercedes S-klass med lilla dieselmotorn, fin bil, men helt fel utrustning.

Vill vi ha en ersättare för Song så finns han där i den blå dressen. Fellaini passar plånboken och är grym på allt det där som Song inte är, plus att han är passionerad, han ger alltid allt. Köp.

Dagens roligaste rykte var att Tottenham skulle låna Chamakh. £18m har vi kvar, ska vi lägga 10 av dem för att det ska hända, kanske skramla på stan också?