The Headmasters Ritual: Variga finnar, begynnande rynkor och hängande påsar

Jag skulle kunna göra på två olika sätt. Jag skulle kunna tala om en match med två eller till och med tre olika ansikten. Om en första halvlek som en pubertal måndagsmorgon, med en oförmåga att masa sig ur sängen och en ovilja att se sitt finniga plyte i spegeln. Om en sju minuters prime i andra halvlekens inledande skede och ett lika massivt som förfulande förfall som satte in bara minuterna efter 2-1-målet och sedan blev till en staplande vandring bland hängande påsar, osköna rynkor och ett förfall utan dess like.

Eller så kan jag skriva att gårdagens första halvlek nog var det sämsta jag har sett i år. Om en laguttagning som snuddade klåparens osköna gränssnitt, om en monomental brist på initiativförmåga i den lagdel som förväntas initiera kreativitet och ett närmast katatoniskt förhållningssätt till sporten fotbolls allra enklaste beståndsdelar. Om en offensiv lojhet, handlingsförlamning i managerfåtöljen eller om en nästan monumental oförmåga att upprätthålla självklara spelpositioner.

Manu borta, Napoli borta, West Brom borta och gårdagens match mot Southampton har inte bara gemensamt att de var usla insatser med lika usla resultat. Gemensamt för dessa matcher är också att det centrala mittfältet bestod av Arteta och Flamini. Och inte ens en lallande soffpotatis som D&M kan undgå det frapperande mönster som denna mittfältssammansättning visar. Detta centrala mittfält är för mycket av samma och saknar helt den kreativitet, den förmåga att sätta igång spelet och den fördelningskompetens ett centralt mittfält behöver. I försvarsspelet hamnade de i knäet på backlinjen, det bildades en ocean av yta mellan dem och den offensiva fyran och när vi skulle börja anfalla stod de båda, främst Arteta, felvända och oanvändbara för backarna vilket tvingade dem att spela ut bollen på kanterna där Soton enkelt kunde skära bort alla försök till offensivt spel.

Jag är riktigt irriterad, jag är bitter över att vi nu givit bort ligaledningen till ekodopningslagen och jag är så, ursäkta språket, djävla trött på att se den totala avsaknaden av matchcoachning från Wengers sida. Har du gjort fel så får du rätta till dem. En av Flamini och Arteta skulle tagits ut i halvtidsvilan, Cazorla skulle placerats centralt och Podolski eller AOC skulle fått ta vänsterkanten. Vi behövde kreativitet, fart och initiativförmåga, Wenger svarade med passivitet. Lika onödigt som uselt. Lika frustrerat som kastrerat. Mina betyg är som följer:

Szczesny: 4/5. Kom rejält på mellanhand vid Sotons 1-0-mål och borde ha kunnat göra mer än att flaxa till när Fontes nick lämnade Monreal. Men var, bortsett från detta, Arsenals absolut bäste spelare igår. Jag räknade till inte mindre än åtta räddningar och två oerhört välavvägda utrusningar när mittfältet tappat fattningarna och lämnat backlinje ensam. Mycket bra match igår, trots den otäcka fot-mot-pung-incidenten i 37:e minuten.

Sagna: 2/5. Oj vad svårt han hade det mot firma Shaw och Lallana, mot deras fart och omställningsförmåga. Inte helt ologiskt så härleddes båda målen från just Sagnas ofta övergivna högerbacksplats. Stort plus för jobbet han gjorde i samband med Girouds kvitteringsmål och passen till detsamma, men bortsett från detta bjöd han inte på mycket att hurra för.

Mertesacker: 3,5/5. Oerhört fotbollssmart igår, läste spelet lysande och stod nästan alltid rätt. Blev tunnlad vid 2-2-målet och stötte fel i 32:e minuten, men var bortsett från dessa händelser ständigt på rätt plats. En lång tå, ett utsträckt ben eller en spänstig skalle. Mertesacker bjöd på kvalité och var ett av få ljus i gårdagsmörkret.

Koscielny: 3,5/5. Precis som mittbackskollegan Mertesacker så bjöd även Koscielny på ett antal fina brytningar, men använde främst sin fina rörelseförmåga och timing. Hans underbara jobb och bollerövring i 29:e och jättebrytningen med sitt långa högerben i 42:e höll oss kvar i matchen under första halvlek. Kanske lite passiv vid 2-2-målet, men annars en mycket bra match igår.

Monreal: 1,5/5. Om Sagna var ”ojojoj”, så var Monreal igår närmast ”ajajaj”. Han hade det oerhört jobbigt på sin kant, förvisso utan understöd från CM:s, och stod inte alls upp och mot Sotons bolltempo. Närmast lam vid Fontes 1-0-mål och alldeles för många tagna felbeslut. Slog inlägget som föranledde 1-1-målet och var något bättre, framför allt offensivt, i andra halvlek, men det räddar tyvärr inte Monreals insats igår.

Arteta: 1/5. Var skall jag börja? Arteta brukar ha svårt med motstånd som pressar högt och gårdagens match var inget undantag. Hade galet hög felprocent i passningarna, var smått handlingsförlamad i spelet utan boll och tappade helt höjd i sitt defensiva positionsspel. Skyddade varken mittbackar eller Monreal och gick och gömde sig när vi skulle försöka sätta igång egna anfall. Var mest passiv och feltimad och några fina crossbollar (26:e, 33:e och 90:e) räddar inte heller hans betyg från att bli annat än underkänt.

Flamini: 1,5/5. Räddade Cazorla och Arteta med avgörande brytningar i 11:e respektive 20:e, sprang oändligt mycket utan boll och lyckades få in några fina tacklingar på framstormande hemmaspelare. Var delaktig i förarbetet till 2-1. Plus för att han, tillsammans med Lee Mason, korrigerade Wengers felaktiga laguttagning i 81:e matchminuten.

Özil: 3/5. En mycket märklig insats från Özil i går. För under första halvlek så utmärkte han sig vid fyra tillfällen. De grymma kroppsfinterna i 26:e minuten och sedan tre underbara hemjobb (13:e, 41:e och 47:e) där det sistnämnda kryddades med en smått rosickisk glidtackling. En mycket bra andra halvlek där han, i princip, själv uppehöll Southamptons backlinje, med fina rusher i 64:e och 93:e, härlig fördelningsförmåga och en visad vilja att faktiskt försöka rädda äran och tre poäng.

Gnabry: 1,5/5. Det kan tyckas hårt att sätta ett sådant betyg på den unge tysken, men bortsett från hans aktivitet i början av andra halvlek och en fin defensiv löpning i 60:e var han nästan helt osynlig. Gjorde inte många synbara fel, var bara inte med i matchen och det är ju, som sanningen skall fram, inget vidare. Byttes ut mot AOC i 70:e minuten.

Giroud: 2,5/5. Ett underbart klackmål, en fin insats då han lät bli bollen och lurade försvarare vid Cazorlas 2-1 och en underbart öppnande löpning vid Özils jätterush i 64:e. Till detta några nedtagningar och räddningar på mållinje respektive just framför den vid defensiva hörnor. Inte lika bra med boll som utan och inte lika bra offensivt som defensivt.

Cazorla: 2/5. Började med det där numera smått klassiska bolltappet i 11:e minuten och kom egentligen aldrig in i matchen bortsett från 10-15 minuter runt de båda målen. Ett lysande 2-1-mål och ett par bolltrixningar (24:e, 52:e och 55:e), men alldeles för anonym insats för en så kreativ och bra spelare som Cazorla. Borde kunnat göra mer och ta mer ansvar fram till bytet mot Gibbs i 86:e.

Wenger: 0,5/5. Som jag nämnde ovan så har vi spelat Arteta och Flamini tillsammans förr och det har gått åt pipsvängen vid nästan samtliga tillfällen, men ändå insisterade Wenger på den CM-kombon igår och resultatet blev såklart därefter. Långsamt, saggigt och alibipassande i sidled. Ett CM-block som nervöst satt i knäet på backlinjen, lagdelar som inte alls höll i hop och en allt mer frustrerad Flamini som verkade inse vart hän det balkade. Wenger och endast Wenger bär ansvaret.

Nu ryktas det om ytterligare tre år med Wenger, vilket igår fick mig att sucka över ytterligare tre år med obefintlig matchcoachning. För det må vara som propagandaapparaten vill få det till, att värvningen av Özil var på grund av Wenger, men någon matchcoach har han aldrig varit och hans smått provocerande passivitet igår gjorde mig vansinnig. Det må vara så att Wenger, av någon orsak, avskyr Podolski eller att dennes kropp ännu inte är 100 % hel, men det fanns så många möjligheter att vända denna match, så många redskap att använda och så många lösningar tillgängliga. Wenger valde att använda ungefär noll av dessa.

D&M: 3/5. Efter att den nya Pumadealen annonserats i veckan tog jag konsekvenserna och avlade en löprunda på milen. Detta för att i varje fall försöka komma i matchtröjform till lanseringen av de ultraslimma och skoningslösa Pummaställen i juli. Hängbuk och ölkagge gör sig inte så där himla bra i Puma, varför åtgärder måste vidtas redan nu. Annars var jag mest som Flamini;mycket löpning, inte så kreativ, mest frustration och sedan gonatt.

Arsenals Fitness Crew: 0,5/5. Lagom till att matchen blåstes av kom beskedet att Ramsey förvisso varit aktuell för spel mot Southampton och att han tränat under gårdagen, men att han nu kommer att vara borta i fyra till sex ytterligare veckor. Och jag förstår ingenting. Vi är en av världens största klubbar, med en av världens finaste (säger de i alla fall) träningsanläggningar, men hur kan vi då ha personal som uppenbarligen, gång efter annan, missbedömer spelares rehabiliteringsstatus? Detta är ju inte första gången och detta kan komma att kosta oss chansen till ligaseger. Hur f-n är det möjligt?

Nu är jag bara sur, bitter och arg. Jag vill bara att denna dag skall gå så snabbt som möjligt så att jag kan sätta mig i soffan och hoppas på West Hamvinst och på ett kryss mellan spurs och shitty. Och på att Wenger, eller vem det nu är som bestämmer i den här klubben, ser på gårdagsmatchen, ser att vi inte räcker till och ser att vi inte bara behöver taktiska förändringar utan också kreativ input i form av nyförvärv redo att gå in i startelvan. Tre dagar kvar på fönstret nu. Agera!