Scapegoat of the Day. Hero of Tomorrow
mån 18 maj 2015 kl 14:31
Här sitter man så och försöker snika åt sig lite bloggskrivartid på egentlig arbetstid. Och jag sitter och försöker summera gårdagens match mot Manchester United, väva in dess inneboende variabler och resultatets konsekvenser samt se vidare fram emot onsdagens möte med Sunderland. Och jag måste erkänna att det känns lite både och, att det är lite svårt att finna rätt startblock att ta fart ur och att denna acceleration är lite svårhanterlig utifrån att min känsla säger en sak och min tanke en annan. Att en viss ambivalens och dubbelbottnad visar sig i landet mellan känsla och tanke. Eller så säger de samma sak men gestaltar sig i olika former?
För å ena sidan är jag väldigt nöjd att vi tog en poäng igår, jag är oerhört lättad att vi inte förlorade ännu en match på Old Trafford och jag är glad över att vi fortfarande har greppet om en av direktplatserna till höstens europaspel värt namnet. Till detta är det fantastiskt kul att se storlaget Manchester United behöva fira fjärdeplatstrofén och utifrån detta få ett annat perspektiv på den rådande hierarkin klubbarna emellan. Det är jag också nöjd över. Samtidigt deppar jag över att vi med största sannolikhet har förlorat andraplatsen, att vi inte kunde besegra denna synnerligen svaga upplaga av United men jag är också tämligen moloken över hur vi själva, som lag, såg ut i gårdagsmatchen. Hur vi liksom inte var där, hur vissa spelare inte bara var högst medelmåttliga utan även, i ännu en av dessa toppmatcher, inte riktigt visade rätt inställning. När jag tänker på detta blir jag allt annat än nöjd.
Jag blir irriterad, jag blir smått ilsken och jag känner mig stå och svaja framför bitterhetens avgrund. Som jag gjorde efter den bedrövliga matchen mot Swansea och som jag gjort så många gånger förr, när vi haft chanser och möjligheter men inte omsatt dem i verkliga prestationer. Det tynger mig något vansinnigt att en del spelare är som sämst när det gäller som mest. Jag har läst mig till att vissa spelare pekas ut som orsaker till den uteblivna segern igår och jag känner, som jag nämnde ovan, mig högst kluven. För visst hade Cazorla tappat mycket i form, visst såg Sanchez mer än lovligt slokande ut igår, visst slarvade Özil med sitt press-spel och visst såg Giroud ut som allt annat än en förstavalsstriker för ett topptrelag.
Men det är ändå inte detta jag vill göra, det är ändå inte den text jag vill skriva och det är ändå det slag jag vill försöka vinna. För både Cazorla och Sanchez har varit lysande denna säsong, Giroud är ofta mer viktig som medspelare än som målskytt och Özil har sedan han kom till laget, skapat nästan 150 målchanser varav endast en tiondel (!) av dessa har blivit omsatta till mål av hans medspelare, varför många skulle hävda att hans ofta utskällda statiskik är ett offer för andra spelares inkompetens. Så jag vill inte hänga någon av dessa, lika lite som jag vill hänga Ramsey för att han även igår övergav Bellerin, på samma sätt som Sanchez övergav Monreal. Ramsey var bra när han flyttade in i mitten, kantspelet dog när Bellerin byttes ut, men återupprättades till viss del när Walcott, i samma stund, byttes in.
Att skapa morgondagens hjältar. Bild från Flickr.com: ”Antonio Cravarezza”
En timme av ganska avvaktande, räddhågset och otajt Arsenalspel, där backlinjen och Coquelin stack ut som få ljuspunkter, följdes av en halvtimmes allt mer livfullt spel vilket kröntes av ett högst rättvist och inte så lite upprättande resultat. Jag är således missnöjd med vad jag såg, men nöjd med slutresultatet och avståndet till dem i tabellen. Jag är nöjd över sättet Wenger valde att prioritera vilket gav oss poängen, men gnags ändå av känslan att vi kunde ha fått ut än mer av det spelarmaterial vi har tillgång till i årets trupp. Jag vill inte hänga enskilda spelare för att de underpresterade, jag vill se dem som delar i ett större sammahang och som logiska följder i en tankekedja som förvisso kan vara förankrad i någonting gott, men som ändå visar sig bli av ondo ibland.
För denna match är en direkt följd av Swanseamatchen vilken i sin tur är en följd av de dessförinnan spelade matcherna. Matcher där vi arsenalister bevittnat någonting för oss oerhört ovant, den nästan skadefria truppen. Och möjligheten att ställa samma startelva på banan flera matcher i rad. Jag var inne på det inför gårdagsmatchen och jag står kvar vid det jag då skrev. Med all den respekt jag har för Wenger så visas hans svaghet, trots den defensiva prioriteringen som gav poängen igår, när han ännu en match ställde upp med samma startelva, ännu en gång valde vision före pragmatism och ännu en gång satte spelare på fel position bara för att få in de spelare han anser vara de elva bästa i ett system han tycker det är det bästa, trots att dessa två önskningar går stick i stäv.
Så känslan brottas med tanken. Tacksamheten gentemot Wenger, för att han valde att inte överge defensiven som han tidigare brukade göra, brottas med irritationen över att han ännu en gång lät bli att varken rotera eller sätta rätt spelare på rätt position. Cazorla, Özil och Sanchez skulle ha vilats mot Swansea eller Hull för att kunna prestera som vi hade behövt dem att göra igår. Welbeck skulle, under vinter och tidig vår, inte matchats som ytter utan använts för att kunna pressa Giroud att prestera bättre i matcher som den igår. Allting hänger ihop och skall du vinna en serie måste du sätta varje enskild match i seriens perspektiv. För dagens hjältar är gårdagens syndabockar. Och dagens syndabockar är lika mycket gårdagens hjältar.
Därför hoppas jag att onsdagens match mot Sunderland innebär behövlig vila för vissa, speltid för andra och att den ger oss Walcott, Wilshere och Ramsey på sina rätta positioner. Walcott som vänsterytter, Wilshere som högerytter och Ramsey på det centrala mittfältet. Hade Özil fått vila till förmån för Rosicky, mot Swansea eller Hull, hade han varit given mot Sunderland, men nu vet jag inte riktigt. För hjältar är inte något som bara dyker upp från tomma intet eller något som skapar sig själv, hjältar byggs och formas under perioder av tid. Av alla timmar på London Colney under Wengers utmejslande hand, men också av att samme man optimerar truppen med varsam hand och höjd blick. En blick höjd över den enskilda matchen till den trettioåtta delar stora bilden. För det är så morgondagens hjältar skapas. COYG.
Kommentarer
- Logga in för att kommentera
- Logga in för att kommentera
Jag tänker endå gå ditt trots att du egentligen inte vill ditt i inlägget. Cazorla var antagligen planens absolut sämsta spelare igår. Hans helt obefintliga passningsspel isolerade hela offensiven alldeles för långa perioder. Hans obefintliga passningsspel blottade Coquelins stora svaghet, för duon har varit så lyckad för att Cazorla sköter passningarna och Coquelin enkelt och snällt lämnar över bollen. Coquelin fortsatte pressa och vinna boll även igår men fick helt enkelt passningsspelet blottat, Cazorla vet jag inte vad han höll på med. Visst så borde det vara upp till Özil att bli involverad i spelet på ett eller annat sätt men Cazorla misslyckades radikalt med att sätta de offensiva spelarna i spel på ens ett hyfsat sätt, och Özil skapade endå några halvgrejer innan Wilshere kom in och satte fart på laget och blev en länk mellan deffensiv och offensiv. För när Wilshere hade kommit in då fanns det helt plötsligt möjligheter att kombinera sig framåt i mitten av planen. Och då blev helt plötsligt hela laget involverat i spelet.
Cazorla har varit på väg neråt i några matcher nu men endå klarat av sin uppgift på en tillräcklig nivå men igår var han en stor orsak till att vi inte fick igång något spel överhuvudtaget.
Ramsey var bedrövlig ute på kanten men spelade upp sig på det innremittfältet men har letar för snabbt efter assister. Har några otroligt bra bollar som kunde ha/borde ha resulterat i mer men måste lära sig värdera när han ska slå en macka och när han inte ska göra det.
Borde inte Wengér bytt plats på han och Cazorla när det var så uppenbart att Cazorla inte fungerade? Eller när han ser att våran poängkung för säsongen inte kommer så långt mot den snabbe Valencia och satt Sanchez mot Rojo?
Och ja Walcott blir man inte klok på, man vill ju ha kvar han, men är knappast värd en löneförhöjning efter skadeåren. Möjligtvis att man kan slänga in högre bonusbelopp men satan vad nyttig han är. De löpningarna han gör håller mycket hög klass.
Giroud behöver någon som pressar på honom om startplatsen. Jag tror inte Welbeck är den spelaren. Om Giroud hittar en jämn hög nivå så är han väldigt väldigt bra. Vi har sett samma sak föregående år under en period fast den här säsongen har den perioden varit längre. Är han i form trycker han bort Smalling och avslutar friläget på riktigt.
Även om jag tycker Cazorla misslyckades med att länka ihop laget så saknade vi det enkla alternativet i framförallt Giroud då han inte var bra nog igår.
Näe det här duger inte, de som får godkänt över 90 minuter är backlinjen och Coquelin. Wilshere och Walcott stora plus i kanten. Özil klarar sig undan omdömet "värdelös för dagen" för att jag tyckte han spelade upp sig när Wilshere kom in.
Wengér måste börja tänka i banorna att framförallt Wilshere och Walcott som förstår vad FA-cupen innebär inte annat än vill visa att dom ska spela i finalen nu i de avslutande matcherna. Om man vilar en Cazorla mot Swansea och spelar Wilshere så kommer Wilshere göra allt för att prestera bra och försöka visa att han ska spela finalen. Det kan även sätta fart på övriga laget att inte bli bekväma, att visa att man minsann kan peta/vila en av vårens absolut bästa spelare i hela ligan och det är bäst att prestera för alla. Likadant med Walcott, vila t.om Sanchez eller Ramsey en enda match mot ett lag vi ska vinna mot så visar man att man måste prestera och vara på tårna.
You win some, you draw some
- Logga in för att kommentera
Till nästa match så vill jag se Wilshere bredvid Coquelin eller varför inte med Ramsey?! Walcott på kanten och Sanchez på den andra. Giroud behöver en spark i baken alternativt vila. Är Welbeck frisk så spela han i mitten till att börja med. Får vi med oss en pinne på onsdag så vila så många som möjligt på söndag.
You win some, you draw some
- Logga in för att kommentera
Jag blir mest irriterad av matchen. Visst lättad över kvitteringsmålet men irriterad över Wenger.
Med alla kvalitéer han har , kunskap och rutin så kvarstår det att han är en tondöv och stelbent matchcoach. Om han sätter sig vid schackbrädet när det gäller fingertoppskänsla, laguttagning och matccoaching så förlorar han mot alla andra tränare, framförallt dem i våra ständiga storebröder Man U Man C och Chelsea, Av tio matcher förlorar han 8 och spelar remi i två. Och detta oavsett spelatrupp som förändras medan han sitter kvar decennium efter decennium. När han bestämt sig för en elva så ska den spela trots att tusentals omständigheter kan vara annorlunda match efter match. Under matchen också. Dessutom fryser han ned sin kompetenta bänk. Det gör mis så sanslös trött. Dessutom säger han att Arsenal DOMINERADE andra halvlek??!! Det är självklart att vi inte kan fixa andra platsen , just för att det ligger i våra egna (Wengers händer).
Adam
- Logga in för att kommentera
Hur tänker du när du skriver att andra platsen ligger i våra egna händer, eller Wengers?
Twitter @grvdga
- Logga in för att kommentera
Sral// Tack så mycket och ja, så känns det. Ett ganska ymnigt pendlande som många spelare drabbas av. Just nu är det ju Coquelin som inte kan passa… bland annat. Och Walcott på vänsterkanten, den såg du inte komma, va! Jag var inne på det i vintras här: http://www.arsenal.se/blogg/2015/01/11175-ratt-spelare-pa-ratt-plats och känner att mycket tyder på att det är just där vi kommer se Walcott ta det sista steget. Om vi nu får se det…
Freddee// Min avsikt var att inte gå den vägen och vill därför akta mig för att ramla i denna fallgrav. Men visst, jag säger inte emot dig gällande Cazorla eller Özil, vilka inte någon av dem hade någon vidare dag. Men jag vill fortfarande hävda att dessa skulle vilats mot Hull eller mot Swansea. För att få fysisk vila (vilket jag inte tror är så viktigt i detta tämligen lugna matchtempo), få mentalt ladda batterierna, men framför allt –och detta är min huvudsakliga poäng: Få känna att ingen är självklar. Jag skrev som du vet, inför manumatchen, om trupprotationen och sjöng dess lov och kan inte nog understryka det dåliga i att Wenger, för sjätte matchen i rad –trots en bra bänk, väljer att ställa upp med samma startelva.
Sedan är jag faktiskt inte med dig angående Coquelins passningsspel. För visst spelar han oerhört ”enkelt” med bollen och ger, som du är inne på, helt Cazorla ansvaret. Men jag minns när han kom fram, hur bra hans leverens då var och har sett ett antal matcher även i år där han tagit större passningsansvar och lyckats med sina leverenser. Kanske är det dess inbördes arbetsfördelning som skall ses över? Kanske skall Coquelin inte alls spela så enkelt utan mer utifrån ett bredare register jag vill hävda att han faktiskt har?
Jag är med dig kring Ramsey och med dig kring Wilshere, även om jag tror att hans plats just nu är på högeryttern och sedan över till Welbeck: På pappret var det en perfekt värvning. En ligavan versatil striker som både kunde ersätta Giroud och spela med honom. Perfekt. Men verkligheten har inte alls matchat förväntningarna och Welbeck har inte alls uppfyllt våra önskemål, så nu sitter Wenger med en spelare som varken gör till eller från (i nuläget), som har en saftig lönepott och 3,5 år (tror jag) kvar på kontraktet och som han, i princip, måste satsa på för att få igång honom. Tight läge.
Och ditt näst sista stycke, om matcherna inför finalen är, även om jag inte är helt överens om Wilsheres position i banan, ett stycke högklassig instruktionsbok i ämnet trupphantering! Sedan ser vi lite olika på uppställningen inför onsdagen, men vi verkar rörande överens om att det behövs röras om lite i laget och truppen. Rotation kallas det visst, Mr Wenger.
Platini// Irriterad, absolut. Även om jag inte spelar schack så är din referens oerhört träffande och jag kan inte annat än helt hålla med dig. Wenger är, vad det verkar, en spelarutvecklare av rang, men som truppoptimerare och som matchcoach… ja, vad skall man säga? Att han har en bit kvar, kanske?
- Logga in för att kommentera
Spelade inte Theo en del som vänsterytter förr i tiden? Jag börjar undra om han inte stannar kvar i alla fall, åtminstone nästa säsong.
- Logga in för att kommentera
Jag minns någon ligakuppmatch för ungefär 1000 år sedan då han spelade vänsterytter och var magisk (ja, faktiskt). Sedan har mycket vatten runnit under broarna, men med en spelskicklig högerytter som mortpart så..?
- Logga in för att kommentera
Att sitta o gnälla över en pinne på erkänt svåra OT är bra på ett sätt och måste då innebära att vi har ett jäkligt bra lag. Wengers byten med Belle ut gav en poäng - att då kritisera honom som vissa ovan gör förstår jag inte. Jag såg då inte det bytet komma. Cazorla var ju given att bytas ut men Bellerin? Bra Wenger säger jag. Bra andra halvlek som kunde gett tre pinnar men jag var helnöjd när domaren blåste av. Trea el tvåa är skitsamma egentligen och det är inte söndagens match vi förlorar andraplatsen på.
Jack o Theo fr start på onsdag. Låt Cazorla o möjligen Özil vila. Ingen är självklar som du skriver. Helt med där. Allt handlar nu om 30 maj. Då ska vi formera ett hungrigt lag i toppslag.
I övrigt gäller det att spela spelare med form. Att spela samma lag sex matcher i rad är väl rekord antar jag.
"I will sign every contract Arsenal put in front of me without reading it.”
- Logga in för att kommentera
Håller med. Dom flesta var nog oförberedda på bytena som i sin tur ledde till 1 poäng.
Tror det inte var många som tex fattade att Coq gick ner på ytterbacken, speciellt inte om man tittar via Viasat/play.
Eller kommenterade dom ens det där?
Sky var blixtsnabb att se det.
Twitter @grvdga
- Logga in för att kommentera
T.A:
För mig handlade det om den ickeprestationen vi gjorde i 60 minuter. Vi var bedrövliga i 60 minuter. Vi tog på oss rånarluvorna och tog med en pinne. Poängen blir inte mindre skön för det, för det var en pinna som vi behövde samtidigt som United behövde en vinst. Det man ska komma ihåg är också att Ramsey varit tveksam till en del matcher men spelat endå. Samtidigt som vi har en näst intill skadefri trupp som inte vill annat än att visa att dom ska spela.
You win some, you draw some
- Logga in för att kommentera
T.A// Visst är det ett bra tecken att vi inte är toknöjda med en poäng på Old Trafford, att vi vill ha mer och att laget har återkommit till den nivå där vi inte tacksamt sitter med mössan i hand och jublar över fjärdeplatsen. Och jag håller med dig om att bytena var bra (vilket jag hade kunnat ta med i texten om jag var lite mer nyanserad!) och att de som kom in lyfte. Sedan är jag inte helt säker på att Coquelin var så mycket bättre på högerbacken än Bellerin. För visst är han bra defensivt, men med risk för att låta lite väl wengersk här, så är Bellerins, eller andra så kallade moderna ytterbackars, offensiv ofta en oerhört effektiv defensiv strategi. Du tvingar både ytter och ytterback att falla lägre ned och försvara mer än anfalla och bytet som satte Coquelin på högerbacken fick, inte direkt motsatt så i varje fall viss negativ, betydelse. För, hur mycket jag än gillar Coquelin och dennes defensiv, så hotade han föga offensivt varför deras vänsterkant fick nya krafter. I och för sig så löste ju LvG det själv med bytet Rojo-Blackett!
Bangkok_Gooner// Jag tror nog de flesta såg att det var högerback Coquelin blev, viasatbabblandet eller inte (jösses vad du inte saknar det där du sitter. Du har engelskspråkliga kommentatorer, va?).
Freddee// Nu skall jag inte tala för T.A här, men jag begriper att det var det du var ute efter och jag håller med om att det är någonting bra. Att du och många med dig var missnöjda över att det såg uselt ut (vilket jag håller med om). Och det är lite i denna krock som vi hamnar. För som du säger så har vi en näst intill skadefri trupp som inte vill annat än visa att de skall spela, och ändå spelas samma, numera smått tröttkörda, slaknande och urkramade, spelare match efter match samtidigt som vi har spelare som skulle kunna gå in och göra ett bra jobb, avlasta och sätta rejäl press på de 10-12 bästa. Absolut.
- Logga in för att kommentera
När vi väl kom in i matchen tog vi över ganska klart. Trodde faktiskt att vi skulle göra ett andra mål också, det låg i luften.
Men om jag också ska dra mitt strå till gnällstacken: Jag gillar Olivier Giroud och jag tycker att han gjort en bra säsong, men jag ska erkänna att jag var lika frustrerad på honom som Özil var. Med en bättre forward skulle vi vara ett jäkligt bra lag och vi skulle vunnit på Trafford. Det handlar om det där lilla om att vara på tårna när Özil slår passningarna.
Å andra sidan, Man United har en del spännande offensiva namn, men ingen av dem har gjort en lika bra säsong som Giroud. Och ingen av dem var heller bättre i söndags.
- Logga in för att kommentera
AC// Ja, jag håller med dig. Vi hade, kändes det, någonting på gång och trots att man borde känna sig lättad över att vi stal en poäng och hindrade dem från att gå förbi, gnager känslan att vi, under andra omständigheter, hade gjort det där segermålet, hängt av dem helt och fått lite rygg på city. Och som jag skrev i texten; Özil har skapat nästan 150 chanser, endast en tiondel av dem har realiserats av medspelare...
Bra krönika än en gång. Visst svänger det om våra spelare? Antingen är de helt värdelösa eller så är de frälsare. Men...Walcott som vänsterytter...?