Ni kommer väl ihåg min kärleksförklaring till Arsenal? Jag skrev exakt hur jag kände för mitt - och erat - kära Arsenal och i skrivande stund är jag nära till tårar. Jag skrev att det finns saker som man aldrig glömmer i sitt liv och detta kan mycket väl vara ett sådant minne. Just idag så bryr jag mig inte om fortsättningen i Champions League eller om vi förr eller senare åker ur. Just idag är jag bara så ... jävla ... stolt över Arsenal.

Vi kom till spel utan en Fabregas, utan en RvP, utan en Gallas och med en förlust (Porto borta) i bagaget. Trots att det mesta talade för att vi skulle vända underläget så var det få som trodde att det skulle gå enkelt. Slutresultatet talar för sig självt. Fem ... fucking ... noll! FEM NOLL! 5-0! FIVE NIL!

25 minuter in i första halvlek, 2-0. Chock. Glädje. Eufori.
20 minuter in i andra halvlek, 4-0. Chock. Glädje. Ännu mer eufori.

Jag vet inte ens var jag ska börja. Hur ska man ens sammanfatta en sådan här match? Det var naturligtvis inte världens bästa match av oss och Porto skakade oss i början av andra halvlek när de var några centimeter ifrån 2-1, men 5-0 talar trots allt för sig självt.

Vi har klagat på Bendtner, vi har klagat på Almunia, vi har klagat på Wenger, vi har klagat på Arshavin, vi har klagat över nästan alla. Idag visade de för omvärlden varför de spelar i världens finaste matchställ - i Arsenals. Nu spelar ioförsig inte Wenger fotboll, men jubelscenerna vid tränarbänken när Eboue gör 4-0 bör visas i repris väldigt många gånger.

**

Första halvlek skulle just till att starta och Arsenal började exakt som man skall börja varje match. Högt tempo, stor press och många målchanser. Redan efter tio minuter höll sig Arshavin framme då han i en offside-position tog emot en boll som han senare sprang mot straffområdet med. Arshavin misslyckades med sitt skott, men bollen letade sig till en framstormande Bendtner som gjorde 1-0.

Målchanserna fortsatte och fortsatte och de var så många så jag tappade räkningen redan i början. Det jag hur som helst minns är när Diaby löper sig fram på vänsterkanten, men tappar bollen och blir täckt av två Porto-spelare. De skulle lika gärna ha kunnat låta den rulla ut till inkast, men en av dessa spelare tar beslutet att hålla den i spel. Ett beslut som skulle kosta Porto ett mål.

Arshavin plockar nämligen upp bollen och gör en enastående soloraid genom Portos försvar för att sedan passa en fri Bendtner som sätter sitt andra mål. Här citerar jag gärna Ekstrabladets liverapport: 2-0!! BEEEEENDTNER IGEN! SÅDAN NICKLAS!

Bendtner gör 2-0! Foto: Bildbyrån

Porto tog dock övertaget efter Bendtners mål och började spela mycket aggressivare. Tyvärr - för deras del - så saknade dem spetskompetens. De lyckades aldrig riktigt skapa någonting farligt och det hela slutade ofta med att antingen Campbell eller Vermaelen stod ivägen. Två mittbackar som spelade ytterst bra idag.

2-0 blev det även i första halvlek. I andra så började Porto i ett ruskigt tempo. Ett tempo som Arsenal inte verkade klara av. Porto kom med flera farliga målchanser och var nära till reducering i matchen samt kvittering i serien. Ett skott av Falcao(?) var nära ett leta sig in, men Almunia såg till att hålla rent. Sedan var det dags för en Porto-hörna att nästan leta sig in. Nasri - en fullständigt briljant Nasri - såg dock till att bollen inte studsade stolpe in.

Sedan var det dags för Arsenal att ta över och detta efter ett av de snyggaste mål jag sett en Arsenal-spelare göra de senaste två åren. Nasri gjorde bort tre Porto-spelare helt och hållet - skickade upp dem på läktaren - och kom sedan med ett fullständigt makalöst skott från en sinnessjukt snäv vinkel. Hur han lyckades med allt detta har jag ingen aning om, men det viktiga var att det blev 3-0. 3-0 som firades galet av både spelare och åskådare.

Två minuter efter 3-0 lyckades Eboue kontra in 4-0 efter mycket fint förarbete av Arshavin. Sedan blev spelet väldigt avslappnat och de flesta spelarna väntade bara på att matchen skulle blåsas av, men inte Eboue! Nittio minuter in i matchen så forcerade sig Eboue in i straffområdet och föll efter en närkamp. Straff tilldömdes och Bendtner fick den idealiska chansen att göra hattrick.

Vad gjorde då en självsäker, tuggummi-tuggande och glad Bendtner? Jo, han smekte in bollen lågt till höger om målvakten. Segern var fullbordad! Det var Bendtners första hattrick i sin karriär och det var även det första hattricket av en Arsenal-spelare sedan 1991, på hemmaplan, i europeiska sammanhang.

Jag saknar ord för Nasris mål. Jag saknar ord för Arshavins assists. Jag saknar ord för Bendtners hattrick. Jag saknar ord för hela laginsatsen.
______________________________________________________________________________

Spelarbetyg och omdömen:

Almunia (7/10) - Gör en mycket stabil insats och ser alltid till att vara rätt positionerad. Om Almunia fortsätter så här kan säsongen sluta lyckligt trots allt.

Sagna (6/10) - Är den Arsenal-spelare som får lägst betyg idag (och då får han en sexa!). Kom aldrig riktigt till, men kämpade hela matchen.

Campbell (7,27/) - Trots att han inte var riktigt lika bra som nere i Porto så ser man verkligen hur erfaren Campbell är. Hans positionering, hans spel, hans närkamper. Allt är så himla perfekt tajmat. Han kan, han kan än.

Vermaelen (7,5/10) - Sliter ju som ett djur ute på plan och gör en väldigt bra insats. Håller rent där bak och kommer aldrig fel in i en närkamp (förutom gula kortet då!). Bra!

Clichy (7/10) - Håller för det mesta rent på sin kant och spelar även bra offensivt. Ständigt bra matchen igenom.

Nasri (9/10 - utbytt i matchminut '72) - Det är väldigt sällan jag sätter såhär höga betyg, men det vore tjänstefel att inte göra det på Nasri idag. Killen var fullständigt makalös. Hans blick för spelet, hans passningar, hans allround-spel, hans teknik, hans mål - allt! Han gör inte ett enda misstag under matchen och för de som tvivlade att han skulle klara av "Fabregas-rollen" fick idag se exakt varför Nasri är fullt kapabel till det han är kapabel till. Hans mål är ett drömmål och det är så fullkomligt enastående att jag saknar ord. Hur han kan hålla bollen vid fötterna och ha kontroll över den är sjukt. Det var Messi-klass på det!

Song (7/10) - Svårt att ge någon spelare någonting under 7 idag. Alla gjorde det så bra. Song likaså. Håller rent och gör exakt det en defensiv mittfältare ska göra rätt - tacklar, rensar, passar.

Diaby (7,3/10) - Trots att Diaby inte stod för någon assist eller något mål så gjorde han en väldigt bra match. Löpte, skapade lägen, passade rätt och hängde nästan alltid med bakåt. Gav även ständigt understöd för Song. Han tog över "Denilson-rollen" och det är i den man jobbar i det osynliga. Någonting han gjorde väldigt bra idag.

Rosicky (6,5/10 - utbytt i matchminut '57) - Det var ingen som gjorde en dålig match, men Rosicky var bara lite mindre bra än alla andra idag. Gjorde som sagt en bra match, men var inte precis bland de bästa på plan. Men det behövdes väl knappast idag?

Bendtner (8,5/10) - När Arshavin blev intervjuad efter matchen mot Burnley sa han att det var tur att Bendtner missade alla sina lägen mot Burnley. Varför? Jo, enligt Arshavin sparade Bendtner alla sina mål tills matchen mot Porto. Spå-Arshavin slår till igen! Nej, men Bendtner spelade väldigt bra och var förtjänt av sitt hattrick. Och kom inte och säg att det är enkla mål bara för att det ser ut som enkla mål på tv:n. Det var allt annat än enkelt och Bendtner motbevisade alla kritiker. Riktigt bra match från vår dansk!

Bendtner gjorde hela tre mål idag! Foto: Bildbyrån

Arshavin (8/10 - utbytt i matchminut '76) - Hur många assists? Ett, två, tre? Hattrick i assists från vår ryss idag. En Arshavin som dessutom såg ut som den Arshavin vi såg förra säsongen. Spelade enormt bra och var ett ständigt hot för Portos försvar. Förarbetet till både 2-0 av Bendtner och 4-0 av Eboue är fantastiskt.

Eboue (7,5/10 - inbytt i matchminut '57) - Låg bakom 5-0 och gjorde själv 4-0. Ständigt hot i offensiven och ibland är det smått förundransvärt att tänka att han faktiskt är en högerback.

Denilson (6/10 - inbytt i matchminut '72) - Hann inte få så mycket uträttat, men blir godkänd för sitt inhopp!

Walcott (spelade för lite för att betygsättas - inbytt i matchminut '76)

______________________________________________________________________________

Matchens tre kanoner:

• Samir Nasri - enastående insats i Fabregas frånvaro.
• Nicklas Bendtner - fyra skott på mål - tre av dem gick in! Det første danske Champions League hattrick er en realitet! 5-0 til Arsenal! Sikke en aften for Nicklas Bendner!
• Andrey Arshavin - är ju i princip omöjligt att endast välja ut tre kanoner idag. Arshavin får dock stå med på listan på grund av sina fina assists!

______________________________________________________________________________

Matchens sp*rsspelare (spelare som behöver putsa sina

kanoner):

• Harry Redknapp - Ja, ingen spelare kanske, men Redknapp satt på läktaren och tänkte nog både ett och annat när han såg Arsenal krossa Porto.

______________________________________________________________________________

Glöm inte bort:

• Hemmafansen - det är få gånger hemmafansen håller världsklass, men idag så gjorde dem det! Sjöng nästan oavbrutet och trots att det blev lite nervigt i början av andra så stöttade de sitt lag.
• Domarinsatsen - flera av er kanske inte gillade domarinsatsen, men jag var en av de som tyckte att den var riktigt bra. Rättvist, inga onödiga avblåsningar och bra i sin helhet.
• Rickard - Jag bad er alla att tippa slutresultat och målskyttar i gårdagens inlägg. Då slog Rickard till med en aningen skämtsam gissning. En gissning som gick in. Jag lovade ett hedersomnämnande i bloggen och det har han fått. Tyvärr blev det ju inte rätt på målskyttarna och extrapriset uteblir, men nog ska han vara stolt över att han gissade rätt slutresultat! RobinP och Morvik bör dock nämnas då båda tippade att Bendtner skulle fixa ett hattrick!
  

______________________________________________________________________________

Mina sista tankar:

Hur avrundar man en kväll som denna? Det är nästan omöjligt. Ja, det är omöjligt. Jag saknar ord. Jag hoppas att ni får en god sömn eller en pigg morgon (beroende på när ni läser detta). Det är ni alla värda. Tack och hej från mig.

Yes! Nu är äntligen kommentarsystemet ändrat! Nu går det äntligen att posta kommentarer som ej behöver genomgå granskning (jag har själv testat!). Kul! Hur som helst, dagens inlägg blir en mikroblogg pga tidsbrist!
______________________________________________________________________________

Det här gillar vi, eller hur? Bra initativ! Nu får vi bara hoppas att det inte blir en repris på CL-semifinalen förra säsongen.

**

Alla borde se denna hyllningsvideo tillägnad Aaron Ramsey.

**

Det rapporteras helt olika saker i media just nu. Den finns de som säger att Fabregas missar matchen. Det finns andra som säger att han finns med i truppen. Det finns även de tredje som säger att han kommer att starta. Hur blir det?

**

Ja, samma Fabregas missade ju då morgondagens träning. Men det var väl väntat?

**

Ahaa, nu läste jag att Wenger uteslöt Fabregas. Well, GO NASRI!

**

Raineri är verkligen intresserad av att dra dit Gallas. Han håller två år (om inte mer) till på högsta nivån och så länge han gör det bör han spela i Arsenal. In my opinion då.

**

Bara jag som är överraskad att knappt någon kommer ihåg Gallas nu när Campbell har spelat så bra? Jag menar, vi har inte sett en uns av Gallas på flera veckor. Vart har han tagit vägen?

**

Porto skiter nog i ligan, eller?

**

Alla bör läsa Ts kommentar om Bendtner under gårdagens inlägg. Kort sammanfattat och bra skrivet. Sedan finns det ju alltid de som aldrig kommer att gilla Bendtner, men vi bör vänta ett par år innan vi dömer ut honom på riktigt.

**

Wenger var ju dessutom imponerad av Bendy, trots missarna.

**

Chamakh gjorde ett fint mål mot Montpellier igår!

**

Samma Chamakh som i stort sett erkänt att han kommer att ansluta till Arsenal i sommar. Jag menar, man kan ju inte tro någonting annat när man läser detta (som de flesta redan hunnit med att läsa).

**

Om Arsenal vinner imorgon så "vinner" jag inte bara jag glädje, utan pengar. Närmare bestämt 1200 kronor. Skulle sitta fint för en fattig student som mig.

**

Om webspelaren i gårdagens blogg inte fungerade kan ni ladda ner ljudbloggen här. Jag har ständiga problem med just webspelaren. Om någon känner till en bättre spelare så tar jag gärna emot förslag!

**

Wenger sitter just nu i sin presskonferens (i skrivande stund - det var ett bra tag sedan han satt där) och sade bl.a följande om Nasri: If you ask any player, he wants to play in the middle. But I'm convinced he has enough pace for the flanks. Nasri att starta i Fabregas-rollen?

**

Nasri är antagligen det bästa alternativet, ja. Han har skillzen och trots att han inte är Fabregas så är han en förbannat bra spelare när han ej har en formsvacka.

**

Notera Henrys ordval. Finns bara ett ord - legend.

**

Matchrapport skall komma upp ungefär en timma efter matchen imorgon. Kan bestämma mig att komma med den under onsdagen om det slutar illa. Men det hoppas vi naturligtvis inte på.

**

Om jag har tid över så kommer det även hinna komma upp en inför-rapport under eftermiddagen!

**

Almunia har varit riktigt bra på sistone, nu står han för ytterligare filmiska citat när han säger we will win or lose as a team.

**

Slängs Fabianski in om Almunia skadar sig?

**

Det är helt sjukt hur taggad jag känner mig. Inte varit så här taggad på länge.

**

Det är helt sjukt hur rädd jag känner mig. Inte varit så här rädd på länge.

**

Jag tror helt ärligt att Szczesny kommer att vara andrekeeper för oss säsongen 11/12.

**

Jag hoppas för bövelen att Emirates kokar imorgon. Emirates får gärna koka á la Fenerbahçe Şükrü Saracoğlu Stadyumu eller Ali Sami Yen Stadium.

**

Tänk om våra hemmafans var lika högljudda som bortafansen. Då skulle jag inte vilja kliva in på Emirates som motståndarspelare.

**

Och sist men inte minst .... question of the day! Vad blir slutresultatet i morgondagens match och vilka blir målskyttar för Arsenal? De som gissar rätt på slutresultatet får ett hedersomnämnande i matchrapporten och de som gissar rätt på både och får någonting extra!

**

Om ni vill ha någonting extra att faktiskt diskutera om får ni gärna diskutera över vilka ttvå spelare som blir våra nyckelspelare i morgondagens match. Det är alltid roligt att läsa vad ni tycker!

**

Det var allt för idag. Se till att checka in efter matchen för att läsa matchrapporten och se även till att checka in före match då en inför-rapport kan ligga uppe! Tack, hej!
______________________________________________________________________________

God dag, eller snarare god kväll! Denna gången så blir det ännu en gång en ljudblogg som får förgylla er söndagskväll eller måndagsmorgon! Jag måste tyvärr meddela att jag inte hittade några gäster trots frenetiskt sökande, men jag har en del intressant på gång! Så det är bara att vänta och se .. eller höra! Hur som helst, vad jag snackar om idag är följande: (och så måste jag ännu en gång ursäkta för snuvan som smugit sig in lite här och där!)

______________________________________________________________________________

Arsenal - Burnley

• Är det helt okej att inte döda matcher så länge man vinner?
• Hur stort problem kan vår ineffektivitet visa sig att bli?
• Kan Walcott visa sig vara till någon nytta efter all kritik?

Fabregas

• Hur viktig är han för laget?
• Hur skulle vi klara oss utan honom på tisdag?

Champions League

• Klara vi att vända mot Porto?
• Vem blir vår viktigaste spelare? Varför?
• Hur långt kan vi gå?

Fortsättningen i ligan

• Vilka ligger i förarsätet?
• Hur stora chanser har vi?
• Vem blir viktigast för respektive lag?

______________________________________________________________________________

Klicka på play för att lyssna!

______________________________________________________________________________

Så, vart ska man börja? Låt oss börja med att sammanfatta hela matchen för er som inte såg den. Ni som inte vill läsa sammanfattningen kan helt enkelt bläddra ner lite!

Arsenal kom till spel med en elva som var fullt kapabel att slå Burnley med ett par bollar. Den innehöll allt från en offensiv Eboue till en kvick Nasri. Arsenal var spelsugna och det märktes på direkten. Svarta armbindlar bars inte på grund av Ramseys skada (som vissa hade fått för sig), utan för den tragiska bortgången av Macclesfields tränare Keith Alexander. Ett Macclesfield som till dagen bortavann mot Hereford med 2-0 i League Two.

Spelsugna var vi (precis som jag nämnde ett stycke ovanför) och vi började skapa målchanser direkt från start. Bendtner försökte, Walcott försökte och Fabregas försökte. Precis som vanligt gick ingenting in. Vi har bara lyckats göra ett mål den första kvarten denna säsong och det var mot Burnley på Turf Moor. Det blev ingen upprepning av det idag, utan istället var det början till en väldigt lång väntan. En väntan som inte tog slut förrän Arshavin dödade matchen med sitt 3-1 mål.

Ineffektivitet var ordet och det var ett ord som ekade långt bortom Emirates. Vi fick målchans efter målchans i första halvleken, men ingenting verkade gå in. Den långe dansken där fram var spelaren som lär vilja glömma matchen på grund av flera anledningar. Han var nämligen den spelare som under hela matchens gång fick ett flertal fina lägen som han sumpade gång på gång.

Vi trodde på en halvlek utan mål, men så klev äntligen vår kapten - vem annars? - fram och tunnlade Jensen i mål när han satte 1-0 till Arsenal. Det kanske inte skulle bli en match präglad av sumpade chanser?

De som trodde det var fel ute, väldigt fel. Förutom Fabregas mål var det sumpad målchans efter sumpad målchans. Och då pratar vi inte om halvklara lägen, utan oftast väldigt bra lägen där en RvP, Drogba eller Rooney skulle gjort mål med ögonbindel på. Bendtner hade inte en bra dag, eftersom det oftast blev han som fick sumpa alla fina lägen. Publiken började t.o.m ironiskt klappa åt varenda sumpad målchans dansken stod för.

Med en frisk RvP skulle vi med största sannolikhet leda ligan vid skrivande tillfälle.

Det blev bara 1-0 i första halvlek. Det var ett par väldigt okoncentrerade spelare som hade spelat i första halvlek och det var någonting de flesta ville ha ändring på! Ut i andra halvlek så klev ett par väldigt koncentrerade nervösa killar. Matchbilden kändes igen från första halvlek direkt från start. Arsenal hade lägena, men inte målen.

Burnley fick istället sin första(?) målchans i matchen och till en väldigt förvånad publik så satte dem sin första chans - i mål. Nugent eller vad killen heter hade satt 1-1 och plötsligt var det match i allra högsta grad.

Arsenal blev aningen chockat, men fortsatte att pressa Jensen i mål. Bendtner, Eboue och Walcott hade alla fina lägen, men bollen ville inte leta sig in! Men så kom då matchminut '59 då vi äntligen fick ett förlösande 2-1 av den stundtals briljante Walcott. Han tog helt enkelt saken i egna händer á la Henry när han fick upp bollen på högerkanten och drev in mot straffområdet för att avlossa ett skott med vänstern. Jensen var chanslös och Walcott hade satt sitt andra mål för säsongen!

Puh!, trodde vi. Det blev allt annat än puh kan jag berätta för er. Burnley tog sakta men säkert över övertaget som hela tiden hade legat hos Arsenal. Burnley fick mer boll, Burnley fick bättre uppspel, Burnley fick bättre anfall. Burnley pressade till och med tillbaka Arsenal mot slutet av andra halvlek. Som tur var så lyckades de inte komma till ett enda riktigt vasst avslut. Sedan hade vi en kolugn Almunia i mål. En Almunia som spelat upp sig nämnvärt den senaste tiden.

Almunia har lyft sig - rejält!

Efter lite Burnley-press kunde Arsenal till slut ta över övertaget och spela lite enklare. Fokus lades på defensiven och det med all rätt. Burnley kom inte till en enda till målchans, utan istället var det vår tsar som satte 3-1 med bara några sekunder kvar. Detta efter briljant förarbete av Nasri.

3-1 till Arsenal blev slutresultatet! Mina tankar får ni läsa om längst ner! Nu kommer spelaromdömen!

______________________________________________________________________________

Spelarbetyg och omdömen:

Almunia (7/10) - Har blivit kritiserad i stort sett hela säsongen, men de sista veckorna har Almunia visat takterna från förra säsongen. Han agerar stabilt, är alltid kvick på fötterna, har en bättre kommunikation med försvaret (som inte minst märktes idag) och gör det han ska. Kvitteringen kunde han inte göra mycket åt, men förutom det så gjorde han allt rätt.

Eboue (7,5/10) - Väldigt bra igen! Visst var han lite osynlig då och då, men när han väl hamnade i fokus så gjorde han likt Almunia allting rätt. Kom med flera fina framspel och instick till anfallarna/mittfältarna i boxen och spelade väldigt smart matchen igenom. Lite väl osynlig på slutet, men det var rätt att lägga större fokus på defensiv än offensiv då.

Silvestre (5/10) - Njaaa. Hmmm. Ja, nära godkänt. Det får ses som ett bra betyg när det kommer till Silvestre.

Vermaelen (7/10) - Stod för en matchavgörande brytning i slutet av matchen. Jag kommer inte ihåg vem det var som störtade fram, men Vermaelen var den ende kvar som kunde utmana Burnley-anfallaren om bollen. Vid förlorad duell skulle han fått friläge mot Almunia. Som tur var så hade vi en stentuff Vermaelen som agerade smart då han bröt utan att skapa en frispark för Burnley.

Clichy (7/10) - Det blir en hel del höga betyg idag, ja. Laginsatsen var trots allt bra. Det som saknades var målen och det är ingenting Clichy kan göra någonting åt precis. Clichy är en annan spelare som spelat upp sig nämnvärt de senaste veckorna. Efter att ha varit brutalt dålig de första matcherna efter skadan så är han tillbaka i form. Stod för en mycket bra insats idag.

Fabregas (7/10 - utbytt i matchminut '39 [försiktighetsåtgärd]) - Vore löjligt om han någonsin skulle få någonting under 7.

Denilson (6/10) - Det här känns lite pinsamt att avslöja, men idag hände en sak som aldrig tidigare hänt mig. Jag hade ingen aning om att Denilson hade startat och blev väldigt förvånad när jag såg honom på plan - i matchminut 66. Jag trodde han hade bytts in, men jag hade inget minne av att någon skulle ha bytts ut (förutom Fabregas). Den första gången jag såg Denilson in action var alltså i matchminut 66. Känns aningen pinsamt och kan således inte bedöma hans insats så jättebra. Känns dock som han höll sig på en helt godkänd nivå resten av matchen.

Rosicky (5,5/10 - utbytt i matchminut '61) - Var inte tjeckens dag idag. Han gjorde långt ifrån en usel insats, men gjorde heller inte en bra insats.

Nasri (8/10) - Spelade väldigt smart på slutet när han såg till att dra ut på tiden. Var dessutom ofta spelbar och kom med ett par kluriga avslut på mål. Bollen är som klistrad vid hans fötter och han är värd en åtta idag, verkligen!

Bendtner (4/10 - utbytt i matchminut '74) - Betyget är dåligt, men jag har faktiskt ingen större kritik att komma med. Jag hoppas att ni sansar er i kommentarspåret också. Efter att ha gjort flera bra matcher och även ett superbt mål (mot Stoke) så gjorde han nu en dålig insats. Det vore tråkigt ifall man sågade Bendtner totalt. Han har gjort flera bra matcher och vi alla visste att det skulle komma en dålig match förr eller senare. Idag kom den. Missade tusentals lägen och förtjänar ett lågt betyg, men jag kan lova er att han hittat skärpan redan tills nästa match.

Kort så kan vi konstatera att det inte var Bendtners dag idag.

Walcott (7/10) - Walcotts bästa match den här säsongen. Han har väl inte spelat så mycket heller, men äntligen gjorde han en riktigt bra match! Lyckades äntligen använda sin fart rätt, komma med bra inlägg, komma med farliga avslut, komma med farliga instick och gjorde även ett galant mål. Jag hoppas verkligen inte att han skadar sig nu. Vore übertråkigt för honom och för oss. En Walcott i form behövs, speciellt nu.

Diaby (6/10 - inbytt i matchminut '39) - Gjorde en okej insats, varken mer eller mindre.

Arshavin (6/10 - inbytt i matchminut '61) - Gjorde likt Diaby en okej insats, varken mer eller mindre.

Eduardo (spelade för lite för att betygsättas - inbytt i matchminut '74)

______________________________________________________________________________

Matchens tre kanoner:

• Almunia - Han var inte den bästa spelaren ute på plan, men jag tycker att han gjort sig förtjänt av att få en plats här efter de fina prestationerna på sistone.
• Eboue - Alltid ett hot i offensiven och bra med i defensiven.
• Vermaelen/Nasri - Jag har svårt att bestämma mig vilken spelare som ska väljas ut till den tredje kanonen, så därför får dessa två herrar dela på den platsen. Vermaelen stod ännu en gång för en mycket fin insats och var felfri. Nasri var väldigt aktiv och gjorde sig ofta spelbar. Bra!

______________________________________________________________________________

Matchens sp*rsspelare (spelare som behöver putsa sina kanoner):

• Bendtner - Måste se till att fila till sina avslut, men förtjänar inte överdriven kritik!
• Silvestre/Rosicky - Måste höja sig ett par nivåer!

______________________________________________________________________________

Glöm inte bort:

Glöm inte bort att vi i skrivande stund ligger tvåa (dessutom på samma poäng som Chelsea). Detta sätter naturligtvis press på både Manchester United (som spelar mot Wolverhampton i skrivande stund) samt Chelsea längst upp.

Till och med om United vinner så har vi fortfarande skaffat oss ett väldigt gynnsamt läge. Efter de braktunga förlusterna mot Chelsea respektive Manchester United trodde alla - inklusive dem - att vi var ute ur titelracet. Nu ligger vi plötsligt tvåa (i skrivande stund) och har alla chanser i världen att leda ligan om ett par omgångar. Snacka om en oväntad situation för dessa två topplag som trodde att de hade lyckats skaka av oss!
______________________________________________________________________________

Mina sista tankar:

I slutändan så är det de tre poängen som räknas, men visst var man lite orolig i både första och andra. Det som oroar mig mest är ineffektiviteten. Varje lag lider naturligtvis av ineffektivitet då och då, men de senaste matcherna har vi haft väldigt svårt att hitta målet. Vi hade tusentals chanser mot Sunderland och lyckades först döda matchen i sista minuten. Vi hade många chanser att sätta 2-1 mot Stoke (innan Ramseys skada), men tog aldrig vara på chanserna. Idag lyckades vi ännu en gång inte döda matchen förrän sista minuten.

Vi måste helt enkelt bli bättre på att döda matcher. Om vi ska se till att vinna ligan eller åtminstone komma nära så hjälper det inte att enbart ha 1-0 efter 48 minuter mot ligans sämsta - dessutom när vi spelar på hemmplan. Det är någonting vi haft stora problem med tidigare och det fortsätter att vara ett stort problem.

Naturligtvis är det lugnt så länge vi tar med oss tre poäng ur varenda match, men förr eller senare kommer ineffektivitet leda till poängtapp. Någonting de gjort så många gånger förr. Sedan får man komma ihåg att Bendtner inte var den enda målsumparn idag, utan flera spelare fick gyllene lägen att döda matchen, men misslyckades!

Hur som helst, än en gång så är dessa tre poäng viktigast! Tre poäng och seger är i slutändan allt som räknas, exakt allt. Därför bör vi vara glada och nu se fram emot att avancera i Champions League. Nästa match i ligan kommer att bli väldigt tuff då vi möter Hull på KC Stadium. Det kommer bli en väldigt tuff kamp som mycket väl kan resultera i poängtapp. Därför var det extremt viktigt att se till att komma ur dagens match som segrare. Men nu byter vi fokus och det mot Champions League! Porto leder med 2-1 när spelarna klockan 20.45 på tisdag kliver ut på Emirates. Det är dags att vända underläget! Det är dags att gå till kvartsfinal i Champions League! Det är dags att visa vem som bestämmer! Nu tar vi Porto på tisdag!

Hej! Jag tänkte testa (bara testa!) ett nytt koncept när det kommer till inför-rapporter. Jag får hoppas att ni gillar't! Finns faktiskt inte så mycket mer att skriva här i inledningen. Enjoy!

**

Spelplats

Plats: Emirates Stadium
Tid: 16:00
Tävling: Premier League

Skadeläget

Burnley: S Fletcher, S Caldwell och C McCann är alla osäkra kort för Burnley. Alla har chansen att komma till start eller börja på bänken, men det är som sagt osäkra kort!

Arsenal: I Arsenal-lägret ser det desto mörkare ut. Vi får ioförsig tillbaka en trio i Diaby, Denilson och Arshavin, men Campbell kommer ej kunna att medverka. Dessutom har vi Djourou, RvP, Gibbs, Gallas och Ramsey borta sedan tidigare. Lägg där till att Song är avstängd två matcher pga för många gula kort.

Possibel startelva

Almunia
Eboue-Silvestre-Vermaelen-Clichy
Fabregas-Denilson-Diaby
Walcott/Rosicky-Bendtner-Arshavin/Nasri

Det är naturligtvis svårt att förutspå en elva, men jag har svårt att se att det ska bli någonting annat än detta. Jag är osäker om Wenger väljer att starta Arshavin direkt efter skada (antagligen inte) och därmed tror jag snarare att Nasri startar till vänster i anfallet. Till höger är jag väldigt osäker, men mot Sunderland fick Walcott starta och lär göra så även imorgon.

Viktigaste spelarna för bägge lagen

För Arsenal gäller det att Bendtner utökar sin målskörd och behåller sin superba form (tre matcher - tre mål). Samtidigt gäller det för Fabregas att visa upp sitt superba passningsspel, precis som han alltid gör .

För Burnley gäller det att se till att få någon struktur på försvaret. Därför är ingen individuell spelare viktig för Burnley, utan snarare hela backlinjen.

Statistik

Vi har mött Burnley 97 gånger och i 43 av fallen har det slutet med Arsenal-vinst medan Burnley vunnit 33 matcher. 21 matcher har således slutat lika.

Sist vi förlorade hemma mot Burnley var 7 september 1974. Då blev det 1-0 till Burnley på Highbury.

Arsenal har spelat in nio poäng mer än vad de hade vid samma läge förra säsongen. Arsenal har vunnit fyra raka matcher om man ser till att vinna mot Burnley. Ett Burnley som förlorat åtta av deras tio senaste PL-matcher. Samma Burnley som denna säsong inte vunnit en enda gång på bortaplan.

Fabregas leder den interna skytteligan i Arsenal med 16 mål och Fletcher leder den i Burnley med 11 mål. Förra mötet mellan dessa två lag slutade 1-1 på Turf Moor.

Vad säger motståndarcoachen?

They are a top quality side and even the top teams find it difficult going to the Emirates Stadium. However, there's no question about it, they are not invincible and that's how we've got to approach it. There's no point us getting on the coach if we are going to go there fearful. We have to go there with confidence and we will go there knowing that there is a result there if we want it. The pressure is really on Arsenal. They are expected to beat us.

Vad säger Wenger?

Jo, detta!

Vad säger jag?

Det här är första matchen på väldigt länge jag inte är nervös inför. Burnley ska så klart respekteras och ej underskattas, men jag ser ingen som helst segerchans för Burnley i denna match. De har varit usla på bortaplan och inte vunnit en enda match utanför Turf Moor. Burnley släppte t.ex in 3 mål på Stamford Bridge, 4 mål på Anfield, 5 på White Heart Lane, 3 på Eastlands och Old Trafford samt 5 på Villa Park. Detta är inte minst ett bevis på att Burnley gillar att släppa in mål på bortaplan.

Därför bör vi vara extra optimistiska när det kommer till målproduktion. Vid fyra eller fler mål går vi upp i ligaledning och detta Arsenal har alla chanser i världen att sätta mer än fyra mål bakom Burnley. Det enda som oroar är tanken att Wenger kan tänka sig att vila ett par spelare inför den superviktiga drabbningen mot Porto. Om jag känner Wenger rätt lär han dock ej göra det.

Burnley är formsvagt, uselt på bortaplan och har ingen struktur i försvaret. Detta ska helt enkelt inte utmynna i någonting annat än en Arsenal-vinst med ett par bollar. Vi har motivationen, vi har spelarna, vi har målsättningen, vi har hemmaplan - vi har allt. Dessutom kommer Emirates krylla av "Do it for Ramsey"-planscher. Någonting som ger spelarna ute på plan en extra anledning att slå Burnley med ett par bollar.

Glöm inte!

Glöm inte att vi kan gå upp i ligaledning vid vinst med fyra bollar fler än Burnley. 4-0, 5-1 och 6-2 är alla resultat som kan se oss återta tronen där uppe.

Övrigt

Eboue är en spelare som den här säsongen går från klarhet till klarhet. Wenger tar nu chansen och hyllar Eboue:
___________________________________________________________________________________

Eboue is a good example that you can always change the opinion of people if you keep focused, have talent and produce on the pitch. The people who booed him a year ago today love him. That is down to his attitude and it is the credit he deserves.
___________________________________________________________________________________

Eboue verkar ta det hela med ro.

Mitt sista ord

Det är ingenting annat än vinst som gäller och det får gärna ske med ett par bollar! Likaresultat och förlust finns inte ens på världskartan. Arsenal ska bara ta detta och precis som jag tippat förut så tror jag att det blir exakt 4-0 till Arsenal! COME ON YOU REDS!

Hej. Ännu en dag lider mot sitt slut och vi kommer bara närmare matchen som skall spelas mot Burnley. En match som jag förväntar mig att vi tar hem skapligen enkelt. Väldigt mycket mer om den matchen och våra förutsättningar kommer i morgondagens inlägg. Det enda jag ville ha med om den matchen i dagens inlägg är att vi faktiskt kan leda Premier League efter att vi spelat klart matchen. Om vi vinner med fyra mål eller mer mot detta Burnley så leder vi ligan på målskillnad (samma målskillnad, men fler gjorda mål än Chelsea). Aston Villa spelade ut dem på Villa Park och vann med 5-2. Därför finns alla chanser i världen att vi går top of the table i några timmar, innan Manchester United skall spela borta mot Wolverhampton. Vi hoppas!

Det finns en hel del - och då menar jag en hel del - intressant upplagt på den officiella hemsidan idag. Allt från intervjuer med spelare på ATVO till intressanta artiklar. Ett tips jag redan nu kan avge är att ni som har ATVO bör se den nya intervjuserien kallad Weird & Wonderful, där Bendtner är förste man till rakning. Clichy har även något intressant att säga om läget vi befinner oss i just nu och säger bl.a följande om saken:
___________________________________________________________________________________

Everyone wants to be the champion and it’s always difficult to be the champion, but to be the team who hasn’t won anything for several years, it’s even harder because you feel the pressure of winning something. It’s a good pressure because you want to do well for the fans and for yourself and win a trophy. We’ve played good football for five years and we know that we are a real side, but we know as well that the fans, the people in football, like to see a team winning things. So that’s what we want to do.
___________________________________________________________________________________

De säsonger vi har varit inblandade i titelstriden har liknande citat gjorts av många spelare och denna säsong är inget undantag. Det som dock är extra svårt för Arsenal är just att det var så länge sedan vi fick smaka på det goda. Vi har varit nära flera gånger - inte bara i ligan - men alltid sett till att falla på mållinjen. Säsongen 07/08 är ett perfekt exempel. Vi var vidare i kvartsfinal i Champions League och ledde ligan med fem poäng. Efter incidenten med Eduardo så gick allt neråt och vi såg ännu en gång till att falla på mållinjen, enbart fyra poäng efter Manchester United som vann ligan. Säsongen därefter var bara en enda stor bakfylla som vi allra helst vill glömma.

Skadan på Eduardo 0708 kan mycket väl ha varit säsongsavgörande.

Om detta Arsenal ska ha en chans i år gäller det alltså att inte falla på mållinjen. Det gäller att ge 110 % varenda match som är kvar av säsongen. Hur lätt det än låter, så har vi flera gånger blivit bevisade att det faktiskt inte är så enkelt att bara gå in och spela av en match. Det gäller att slita, och det gäller att slita som ett djur match in och match ut. Annars så kommer man - precis som vi gjort flera gånger - falla på mållinjen. När väl Arsenal vinner en större titel så tror jag att det kommer att fungera som en katalysator varpå vi kommer att dra in flera stora titlar under en kort period. Någonting jag sagt flera gånger tidigare. Förutom läget i ligan pratar Clichy dessutom om att vi saknat spelare som Sol. Någonting även Sagna gör. Någonting även Vermaelen gör:
___________________________________________________________________________________

Sol has so much experience and is so strong physically that if we have to play more games without William Gallas we can do it. I can learn a lot from him - about my positioning on the pitch, I have learned a lot from William and from Sol on that already in my time in England. I can feel in the dressing room the players are really ambitious. In training and in the games we are giving 100 per cent. We are mentally strong now, we believe we can do it.
___________________________________________________________________________________

Det är många, det är faktiskt väldigt många som är extremt förvånade över denne Sol Campbell. Mannen som enligt många av oss var körd, slut - finito. Han har motbevisat många denne Sol. Han måste verkligen ha arbetat som ett djur dag in och dag ut när han tränat med Arsenal. Jag har ingen aning om vad det var som fick honom att kämpa så mycket som han trots allt gjort, men nog har det varit avlönande. Vi trodde att hans psyke var lika stort som en ärta när han skrev på för Notts County och vi trodde att han bara jagade ett spöke när han började träna med vårt lag.

När Wenger då valde att kontraktera honom var det extremt många som undrade vad det var frågan om. Hittills (notera: hittills) har han motbevisat många. Sol håller högsta klass ännu. Det råder naturligtvis ingen tvekan om att hans glansdagar är förbi för många år sedan, men huvudfaktum är att han håller som en tredjeback i ett topplag som Arsenal. Han har kroppen, han har fysiken, han har egenskaperna och han har framför allt hjärtat. Det såg vi inte minst mot Stoke. Om han fortsätter så här säsongen ut finns all anledning att tro att han stannar med oss ett år till.

Men det är inte bara det han gör på plan som varit grymt. Precis som många spelare här nämner (Clichy, Sagna, Vermaelen m.fl) så har han varit en ledare både på och framför allt utanför plan. Det är trots allt en av anledningarna varför han ö.h.t signades. Hans påverkan på truppen har enbart varit positiv och av det vi fått läsa så är det väldigt många som uppskattar hans brinnande mentalitet och hans erfarenhet. Låt oss hoppas att Sol inte sviker oss och ser till att prestera lika bra (både på och utanför plan) hela säsongen ut.

Sol - still delivering!

Det finns många här som undrar om Campbell har möjligheten att få en medalj om vi nu mot all förmodan skulle vinna ligan. Man skall ha spelat tio matcher i Premier League för att bli tilldelade en medalj och Sol kommer med största sannolikhet inte hinna spela så många matcher. Däremot så kan klubben ansöka om en extramedalj för en spelare som inte spelat 10 matcher, men som ändå varit värd en medalj. Om jag inte missminner mig fick t.ex Macheda (United-killen) en, trots att han bara spelat 4-5 matcher. Däremot så tror jag inte medaljen är viktigast för Sol. Han är nog bara glad över att vara en del av det hela.

Nigel Winterburn - som all bör känna igen - har blivit intervjuad många gånger på sistone och senast så har han bl.a sagt följande om Arsenal:
___________________________________________________________________________________

I really hope Arsenal can go on and win the title or the Champions League this season, because a lot of people disrespected the club at the start of the season, saying they wouldn't even be contenders. They have already proved a lot of them wrong, but winning something is the only real way to do it.
___________________________________________________________________________________

Åh vad jag kommer ihåg sommaren. Det sitter fräscht i minnet och jag kommer ihåg hur underskattade vi var. Det pratades om femteplaceringar, fjärdeplaceringar och till och med om sjätteplaceringar. Det var extremt få - väldigt väldigt väldigt få - som trodde på oss. En av dessa var t.ex Andy Gray på Sky Sports. Samma Sky Sports som inför Premier League-starten körde den här bannern (dessutom kommer man ihåg denna från The Sun efter matchen mot Everton) på sin öppningssida. Vi var uträknade av nästan alla och då menar jag verkligen nästan alla.

Därför är det extra skönt att idag luta sig tillbaka och visa alla experter att man hade fel. Säsongen är naturligtvis långt ifrån över, men som sämst kommer vi att sluta på en tredjeplats. För jag antar att vi inte tappar så många poäng att vi skulle riskera att falla ner på en fjärdeplats. Däremot har vi chansen att vinna ligan och detta i ett skede där nästan alla trodde att vi skulle vara borta ur titelstriden. Jag, ni och Winterburn hoppas mer än någonting annat att vi vinner ligan och ger dessa så kallade experter extra mycket tid att tänka över hur fel de hade.

Transferryktena har börjat komma igång ordentligt och Roma uppges vara på jakt efter Gallas vars kontrakt går ut i sommar. Personligen så tror jag att Gallas stannar, dessutom känns det som om man byter ner sig om man väljer Roma. Det roligaste ryktet är väl utan tvekan detta som anger att Juventus är intresserade att byta Melo mot van Persie. Jo, tjena. Det känns lite som om vi skulle byta Mew mot Pikachu, eller Staropramen för Slotts Guld. Melo är dock fortf. ett intressant namn (lite Henry-vibbar för er som kan er Henry-historia), men att man skulle byta honom mot van Persie kommer inte på fråga!

RvP stannar hos oss - utan tvekan!

Det var allt för idag! Härmed utfärdas även en liten fin ursäkt till alla er som gillar aningen kortare blogginlägg. För er som gillar fylliga och mättande inlägg lär detta tillfredsställa er. Ha en bra kväll, hörs imorgon!

Hej, först och främst vill jag bara börja med att säga ett stort tack. Det blev en osannolikt bra respons på gårdagens inlägg. Jag ville helt enkelt beskriva min kärlek för Arsenal med ord, någonting som vanligtvis är svårt, men någonting som jag tydligen lyckades med. Jag blev väldigt väldigt smickrad över era fina kommentarer, väldigt kul! Som de flesta förstår är det tyvärr omöjligt att komma med lika briljanta inlägg 365 dagar om året, men jag ska göra mitt bästa! För att mitt tack inte ska bli för utdraget, så hoppar jag helt enkelt på dagens (smått vanliga) inlägg.

Det jag även vill meddela är att kommentarsystemet fr.o.m nu är ändrat! Vad pratar jag om? Jo, det är nämligen så att icke-medlemmars kommentarer behövt genomgå granskning innan de blivit publicerade. Någonting som nu är slopat! Det här är en ändring som flera av er velat se och det är nu ändrat! Nu behöver inte en enda kommentar genomgå granskning, utan allt kommer upp på en gång! Om det däremot kommer upp olägliga kommentarer (spam, språkbruk, personliga påhopp etc.) har alla administratörer - inklusive jag - möjlighet att ta bort kommentarer, men även banna er från att kommentera i framtiden. Jag hoppas dock att jag slipper göra det!

Så, vad har vi för nyheter som vi kan granska, kommentera och diskutera idag? Sanningen är att det inte finns så mycket. Det finns naturligtvis fortfarande mycket om Ramsey-skadan, men jag vill helst lämna allt det bakom mig nu. Vi måste trots allt blicka framåt! Jag skriver ju inte bloggen för mig själv, så därför kan det finnas personer som fortfarande är intresserade av vad folk har att säga om skadan. Därför tänker jag göra er som är intresserade en liten tjänst genom att länka till ett par artiklar. Gilberto känner naturligtvis medlidande, men han tror även att Ramsey kommer komma tillbaka starkare än någonsin. Rosicky anser att motståndarlagen spelar extra fysiskt mot dem och att vi behöver mer skydd från domarna. Bendtner berättar nu ut om sina känslor under matchen mot Stoke. Det är rätt så intressanta artiklar, så jag hoppas att ni läser dem trots att jag inte tar upp dem djupare i bloggen!

Det känns dock som det är extra viktigt att ha med det som vår VD Ivan Gazidis sagt om hela händelsen. Han säger bl.a följande:
___________________________________________________________________________________

It was devastating for the club and I still feel like a little bit of the heart has been ripped out of the club. I'm pleased to say the operation went well. We're still monitoring his progress. We're all just thinking about Aaron and trying to get him back as quickly as we can to health. One of the things we as a club can take from it though is the way we came together. I think the best thing that we could do for Aaron would be to win a trophy for him this year.
___________________________________________________________________________________

Den sista meningen är även exakt samma sak väldigt många spelare, men även väldigt många supportrar sagt om och om igen. Hur tragisk än skadan känns, så känns det som om vi mitt i all misär kan hämta någonting positivt ur allt det som hänt. Spelarna har förts samman på en ny nivå och deras mentalitet har testats på ett helt annat plan än förut. För att undvika missförstånd så vill jag poängtera att jag inte på något sätt alls önskat att någon i truppen skadat sig för att det här skulle hända, utan det jag menar är att när det tragiska som nu hänt väl hänt så har vi bara två val - antingen gräver vi ner ansiktet i händerna och ger upp eller så står vi kvar på våra ben och kämpar tills slutsignalen i den sista matchen för säsongen ljudit.

En väldigt glad nyhet så här på onsdagen är att Clock End kommer att göra comeback på Emirates! För er rätt så nyblivna supportrar så kan ni läsa om Clock End på wiki och även se det på bild. Gazidis säger följande om saken:

___________________________________________________________________________________

We want to bring the clock back into the stadium and we will move back to having a Clock End, North Bank and East and West Stands. We want to make sure it is the best stadium in the world, five, 10 and 15 years from now. We want to make it not just a technological marvel but a place that our fans can feel the traditions of the club.
___________________________________________________________________________________

Som ni kan läsa är det inte enbart Clock End som kommer tillbaka, utan även North Bank (gåshud på det klippet!) och de andra sektionerna. Det sker naturligtvis inte över en natt, men det är trevligt att läsa vad man gör för att försöka göra Emirates till ett andra hem för arsenalsupportrar.

Jag vill inte göra det här inlägget mer utdraget än det redan är. Kort vill jag länka till vår egen Lars som redan publicerat nyheten om att vi fortf. är intresserade av Melo samt att jag vill rapportera att Fran Merida igår spelade för sitt U21-Spanien när de vann med 3-1 över U21-Liechtenstein! Allt för mig, ha en fin kväll, hörs imorgon!

Jag älskar Arsenal Jag älskar varenda spelare. Jag älskar varenda tränare. Jag älskar Emirates. Jag älskar fansen. Jag älskar vår kapten. Jag älskar varenda mål Arsenal gör. Jag älskar varenda segergest. Jag älskar Vermaelens nickar. Jag älskar Fabregas passningar. Jag älskar Campbells hjärta. Jag älskar Bendtners kaxighet. Jag älskar Van Persies teknik. Jag älskar Nasris kvicka fötter. Jag älskar Gallas kämpaanda. Jag älskar Clichys snabbhet. Jag älskar Walcotts acceleration. Jag älskar Sagnas brytningar. Jag älskar Eboues dans. Jag älskar Rosickys hår.

Jag älskar Arshavins "schhh". Jag älskar Songs defensiva spel. Jag älskar Eduardos klackar. Jag älskar Diabys ben. Jag älskar Almunias positionering. Jag älskar Fabianskis dubbelräddning mot Wigan. Jag älskar Mannones briljans mot Fulham. Jag älskar Szczesnys talang. Jag älskar Senderos kämpande. Jag älskar Silvestres fiskhuvud.

Jag älskar att Djourou älskar mangos. Jag älskar Traores tillhyggen. Jag älskar Gibbs vänsterbacksspel. Jag älskar att Merida är en "mini-Fabregas". Jag älskar Denilsons ödmjukhet. Jag älskar Wilsheres potential. Jag älskar Ramseys orädsla. Jag älskar Velas chippar. Jag älskar Wenger och hela hans coaching staff. Jag älskar styrelsen. Jag älskar Arsenal Sweden. Jag älskar våra bortafans. Jag älskar alla arsenallegender. Jag älskar ... varenda ... lilla ... del ... av den här underbara klubben.

Jag har gråtit floder efter förluster. Jag har gråtit floder efter vinster. Jag har hatat vissa motståndarlag. Jag har hatat Martin Taylor, Adebayor och alla Sp*rs-spelare av hela mitt hjärta. Jag har älskat och älskar fortfarande att se Arsenal vinna. Jag har känt sorg. Jag har känt glädje. Jag har känt tomhet. Jag har känt medlidande. Jag har känt ilska. Jag har känt bitterhet. Jag har känt ångest. Jag har känt rädsla. Jag har känt kärlek. Jag har känt avsky. Jag har känt avundsjuka. Jag har känt förvåning. Jag har känt lycka och jag har känt olycka. Allt för detta Arsenal.

Det finns saker i ens liv man aldrig glömmer, oavsett hur gammal man blir. Allt från speciella vinster till ligatitlar finns enormt nära mitt hjärta. Arsenal är så mycket mer än bara en klubb. Arsenal är så mycket mer än bara ett lag som spelar i en liga. För mig är Arsenal en stor del av mitt liv. För mig är Arsenal nästan allting när det kommer till fotboll. För mig är Arsenal alla känslor som någonsin funnits. Jag lever och andas Arsenal dag in och dag ut. Om jag bara hade pengarna skulle jag gå på varenda hemma- och bortamatch ända tills jag skulle dö av det.

Jag bryr mig inte om alla som klankar ner på oss. Jag bryr mig inte om det faktum att vi inte vunnit en titel sedan 2005. Jag bryr mig inte om alla förnedrande sms som kommer efter förluster. Jag bryr mig inte om hur dåligt det än går. Jag bryr mig inte om våra skadeproblem. Jag bryr mig inte om alla som säger att vi aldrig kommer vinna någonting igen. När jag sätter mig och ska se Arsenal spela så kan det inte jämföras med någonting annat än religion. Varenda missad chans känns som en kniv i hjärtat. Varenda motståndarmål känns som en yxa i hjärtat. Varenda mål som Arsenal gör känns som himmelriket. Varenda sak som händer ute på plan under de nittio minuter Arsenal spelar kan inte beskrivas med ord. Det är allt, exakt allt. För nittio minuter släcks verklighetens ljus och jag dras in i en fantasivärld som ännu en gång inte går att beskriva med ord.

"Normala" människor som inte är sportintresserade kommer aldrig att förstå den värld vi arsenalsupportrar befinner oss i när vi ser Arsenal spela. De kommer aldrig att förstå hur hjärtkrossande en förlust kan vara. De kommer aldrig att förstå hur lycklig en vinst gör en. De kommer aldrig att förstå hur många känslor som är inblandade i det vi hör, ser och känner varenda gång vi ser Arsenal förlora, kryssa eller vinna.

Vi har inte vunnit någonting sedan 2005 och det gör oss frustrerade år efter år. Men lik förbannat sätter vi oss framför tv-apparaterna, streamsen eller planen säsong in och säsong ut. Det finns inte en enda sak som kan få oss att lämna bara överge Arsenal. Det finns inte en enda sak som kan dra bort oss från den fantasivärld som vi befinner oss i match efter match. För vi älskar Arsenal, vi älskar att se Arsenal spela och vi älskar varenda gång vi får se Arsenal vinna.

Under dessa tider då titlar är någonting vi inte ser för ofta är enigheten viktigast. Vi måste stötta varenda spelare, varenda tränare och varenda supporter - hur dåligt eller bra det än går. För vi älskar Arsenal och vi älskar dem så mycket att vi skulle vara beredda att offra mycket för att se detta Arsenal vinna en stor titel. Förr eller senare kommer även titlarna att börja rulla in och det är först då vi får betalt för all längtan. Det är först då vi kommer att känna oss som kungar. Det är först då vi kommer att vara de lyckligaste människorna på denna planet.

Sist men inte minst vill jag avsluta med tre meningar som borde ramas in och spikas upp på varenda arsenalsupporters vägg. Mannen bakom Arseblog stod för dessa fina rader efter matchen mot Stoke i lördags. Några rader text som gick rakt in i hjärtat hos mig.

I think that sometimes we lose sight of why and how we support our football club, and while you'd never want to be reminded because of what happened to Aaron Ramsey last night did just that. Our reaction, our desire, our spirit, our togetherness, it was the Arsenal.

I love the Arsenal.

God dag. Ja, vart ska man ens börja en dag som denna? Matchen, tacklingen och skadan sitter fortfarande färskt i minnet. Det stora diskussionsämnet än idag är just tacklingen och skadan på Ramsey. Jag vet inte vad jag ska skriva som inte redan är skrivet, men den här gången ska jag försöka vara lite mer sansad, jämfört med mitt smått emotionella inlägg direkt efter matchen.

Vår käre D&M på forumet länkade idag till denna artikel (varning för idioti) på forumet. Detta då jag trodde att de flesta rötägg redan hunnit skriva av sig. Jag hade fel. Artikeln som han - och nu jag - länkar till är sådant som bör klassas som olagligt. Det kan vara den mest idiotiska artikel jag någonsin ö.h.t läst. Krönikören Simon Lowe bör inte ens kallas journalist, skribent, krönikör eller vad han nu är.

Att ens våga påstå att Arsenal hellre ville ha ett rött kort än att bry sig om Ramseys hälsa/skada är förskräckligt. Jag tror inte Lowe någonsin befunnit sig på en plan där han bara några meter framför sig sett en av sina lagkamrater - nästan avsvimmad - ligga ner och grimasera i svåra plågor. Det som hände var en normal reaktion från människor som upplever någonting så tragiskt som det som hände i lördags.

Arsenal-spelarna har fått uppleva exakt samma sak tre gånger under en så kort tidsperiod som fyra år. Var vi mer intresserade av det röda kortet för två år sedan också? Det såg nämligen exakt likadant ut då. Ska våra spelare klappa till Shawcross på axeln och säga att det var Ramseys fel? Ska alla våra spelare skapa kaos hos Ramsey genom att störta ner och hjälpa honom när två stycken spelare redan tar hand om honom? Ja, jag orkar inte ta ut min ilska mot Lowe, men jag tror att både du, jag och alla andra förstår att allt i den artikeln är ren idioti och ingenting annat.

Samtidigt verkar ju inte idiotin ta slut. Nyhetskommentarer, blogginlägg och inlägg på forum har även dem innehållit en viss grad av den här förbannade idiotin. Värst var nog ett inlägg på flashback som kan läsas här. Det roligast i allt han skriver är onekligen benet var troligtvis av innan ens Shawcross rörde Ramsey. Vad ska men ens säga? Sanningen är att det inte går att säga någonting. Idioti på högsta nivå.

Jag brukar väldigt sällan länka till andra blogginlägg, men jag kan kort och gott säga att arseblogs två senaste inlägg (matchrapporten & dagens) kan vara något av det bästa jag läst i bloggväg. Han summerar alla mina åsikter perfekt.

Att Shawcross "inte är den typen av spelare" är ingenting annat än en lögn, någonting som vi nu även kan bevisa med artiklar, bilder och videos. Jag tycker personligen synd om Shawcross och hans tårar var ingenting annat än genuina i lördags.

Men samma tårar har varit genuina för alla bilister som någon gång kört på, skadat och ibland även dödat fotgängare eller andra bilister. Arseblog valde att göra den jämförelsen och det är en väldigt bra jämförelse. Bilisterna ska ta ansvar och om de inte gör det (om de kör för fort, för vårdslöst eller med alkohol i blodet) så kan en lång fängelsevistelse eller en fet bötessumma vänta. Shawcross måste ta ansvar när han går in i den närkampen och det syns tydligt att Ramsey är för snabb för honom medan Shawcross går in hänsynslöst i tacklingen.

Vissa säger att det inte ens skulle blivit rött kort om Ramseys ben gått av. Vissa säger att Shawcross tackling var regelrätt. Vissa säger att Shawcross "inte är den typen av spelare". Jag köper inte mycket, om ens något. I början var jag också säker över att det var en 50/50-duell som gick fel, men efter att ha granskat de väldigt smärtsamma repriserna flera gånger om så kan jag längre inte hålla med. Som fotbollspelare tar man ansvar i varje tackling och närkamp man ger sig in i. Utkomman av tacklingen är olycklig, men tacklingen i sig är inte olycklig. Bara för att den här tacklingen inte var lika uppenbar som Taylors tackling på Eduardo behöver det inte betyda att den inte är lika ful. Den här bilden (aningen oklar) är nog den bild som tydligast visar hur vårdslöst det egentligen var.

Precis som min bloggkollega fektarn beskriver det, så är tacklingen helt överdriven samtidigt som den är feltajmad vilket resulterar i att han är sen in i närkampen. Vid vanliga fall får man nästan alltid gult kort om man är sen in i en närkamp, därför behöver man inte ens argumentera för varför Shawcross var värd ett rött kort.

Arseblog sammanfattar det ännu en gång bra: When you go in with two feet, both of them stamping down on the shin of a fellow player there is only one thing you are trying to do and that is hurt him. It might be a moment of madness, atypical behaviour perhaps, but that's all it takes.The fact that you've never done it before doesn't excuse it. You don't kill someone in real life and get away with it because 'you're not that kind of person'.

Jag är precis som många andra säker på att Shawcross inte menade att bryta några ben och därför är även utkomman av tacklingen olycklig. Det är det sista man vill göra när man tacklar någon - att bryta någon annans ben. Men här kommer vi ännu en gång tillbaka till bilscenariot. Bilister som dödar har ju heller inte avsikten att köra ihjäl någon när de sätter sig i en bil med t.ex alkohol i blodet. Ändå så gör dem det. Shawcross har vid upprepade tillfällen stått för likasinnade tacklingar och därför borde han om någon förstått vad satsningar som den i lördags kan resultera i.

Samtidigt vill jag - likt många andra - rikta en stor känga åt FA. Det är dags att sluta med löjligt patetiska avstängningar på spelare som står för sådana här tacklingar. Tre ... jävla ... matcher? Vad är det för någonting? Tre matcher i Premier League är nästan ingenting. Under tre matcher hinner du inte ens tänka över vad du har ställt till med. Tre matcher är ingenting. Du är i princip tillbaka i uppställningen innan du ens hunnit vara avstängd. Vid extrema fall - så som i lördags - ska avstängningar vara långa, väldigt långa. Det är det enda sättet man åtminstone försöka göra någonting åt saken. Det är det enda sättet man kan försöka ta bort vårdslösa tacklingar och alla förskräckliga skador från fotbollsplanerna runtom i England. Och nu pratar jag inte enbart om Diaby/Eduardo/Ramsey, utan exakt alla tacklingar som med lite otur kunnat resultera i benbrott.

Jämför själva: Exempel på en regelrätt tackling som resulterar i en långvarig skada (olyckligt med skada, men bra fysiskt spel). Exempel på en icke regelrätt tackling som resulterar i en långvarig skada (olyckligt med skada, en skada om är orsakad av ett fysiskt spel som gått över gränsen). Det finns alltid en gräns när det kommer till fysiskt spel. Trots att gränsen bryts flera gånger - av flera spelare - under en hel säsong så är det inte förrän det som hände Ramsey i lördags som den där gränsen blir uppmärksammad. Någonting som vi måste få ändring på.

Just sådana här skador är extremt ovanliga (det säger en hel del om vad Arsenal gått igenom med tre stycken på fyra år), men likartade tacklingar och satsningar in i närkamper sker extremt ofta, nästan varje vecka. Det fysiska spelet skall naturligtvis behållas (det är en älskvärd del av fotbollen), men på senare år har det bara blivit allt tydligare att det fysiska spelet gått över gränsen. Med några centimeter hit och dit och med lite otur hit och dit skulle vi ha kunnat se en fyra-fem "Ramsey/Eduardo-fall" per säsong. Som tur är så har de flesta haft centimetrarna på sin sida och även turen med sig. Men i många fall så har man inte det, och det är även då det går illa, väldigt illa.

Sist men inte minst kan vi dock komma med lite positiva nyheter. Enligt Expressen (...) så kan Ramsey vara tillbaka om ett halvår om allt går bra. Jag vet inte vad eller vem de har som källa, men det återstår att se. Fektarn sade dessutom att Ramseys skada inte är lika illa som Eduardos var. Därför är jag extra glad för Ramseys skull idag. Sex månader är inte en lika lång tid som ett år, men det kommer naturligtvis ta mer än sex månader innan vi ser honom spela en match igen.

Det var allt för mig idag. Jag hoppas att ni kommenterar med era egna tankar. Det finns trots allt folk som både håller med mig och folk som inte håller med mig. Dessutom tänkte jag avsluta med lite trevliga bilder för att få en lite mer positiv stämning. Gruppkram, gruppkram 2, gruppkram 3, superglad Vermaelen, superglad Fabregas & Sol, klad Fabregas och Sol visar var hjärtat ligger! Over 'n out.

Följande skrevs direkt efter matchen mot Stoke. Matchrapport uteblev på grund av Ramseys skada.

**

Matchen hade just startat. Det var februari, sent i februari. Arsenal låg i toppen av tabellen och allt såg bra ut inför mötet mot Birmingham i Birmingham. Arsenal kom till spel med Adebayor och Eduardo på topp och var ute efter seger. Matchen hann bara bli tre minuter gammal innan Martin Taylor beslutade att göra det mest idiotiska han någonsin gjort i sitt liv - det här.

Det var en av de mest horribla skador någonsin som fotbollssupportrar runt om i världen fick skåda. Sky Sports och flera andra tv-bolag valde att inte visa repriser av skadan - så illa var det. Eduardo kunde ingenting annat göra än att bara ligga och vänta, vänta och ... vänta. Alla Arsenal-spelare runtom var kraftigt berörda. De kunde inte tro sina ögon, de ville bara gräva ner sig och avbryta matchen. Fabregas stoppade ansiktet i händerna och ville bara försvinna. Adebayor tittade bara ner i marken och ville fly. Flamini, Hleb och alla andra hukade sig och tog sig för ansiktet. Den 23 februari 2008 var en dag som få skulle glömma.

Vi trodde att det här bara händer en gång, vi trodde att vi aldrig skulle vara med om något liknande igen, vi trodde att .... att blixten inte slår ner två gånger på samma ställe - vi trodde helt fel.

27 februari 2010. Två år och fyra dagar hade gått sedan den hemska skadan i Birmingham. En skada som nästan kostade en karriär. En skada som vi aldrig kommer att glömma. 27 februari 2010 skulle vi möta Stoke. Ett Stoke som kom till spel med stort självförtroende efter att ha slagit ut Manchester City i FA-cupen. Ett Stoke som i matchminut 64 försvarade 1-1 när Arsenal febrilt jagade en ledning. Det var då det hände, det var då vi skulle få uppleva allt det som hände eftermiddagen den 23 februari 2008 om igen.

Chock, obehag, ilska, tårar, chock igen, kalldusch. I matchminut 66 började tårarna falla ner för mina kinder. I matchminut 66 så ville jag sjunka ner och bara glömma matchen. Jag brydde mig längre inte om matchens utgång. Jag brydde mig inte om Stoke skulle vinna med 10-1 eller om vi skulle gå segrande ur matchen. Det var så avlägset det bara kunde bli. Det enda som jag hade fast i minnet var scenerna som utspelade sig under fem minuter i andra halvlek. Scener som jag aldrig i hela mitt liv kommer att glömma.

Ni får kalla mig känslig, ni får kalla mig kvinna, ni får kalla mig vad fan ni vill - det som utspelade sig i fem minuter under andra halvlek går ej att beskriva med ord. Samma scener som utspelade sig för två år sedan fick vi nu se i repris. Scener som var hjärtskärande. Spelarna grät, Shawcross grät, Ramsey grät och jag grät. Jag känner inte någon arsenalspelare personligen, men det krävs inte ett peronligt samband för att man ska tycka synd om Ramsey, om Arsenal och laget. Ett lag som inom två år fått erfara två extremt förskräckliga skador. Ett lag som inom fem år fått erfara tre horribla skador. (Ramsey, Eduardo, Diaby).

Aaron Ramsey kom till oss inför säsongen 08/09 som supertalang från Cardiff. Aaron Ramsey valde Arsenal före Manchester United - trots att United hade lagt ett större bud. Aaron Ramsey fick sina chanser under 08/09 och trots att säsongen gick åt helvete så hade han gjort bra ifrån sig för att vara så ung som han var och fortfarande är.

Aaron Ramsey fortsatte att utvecklas och inför säsongen 09/10 hade han tagit ännu ett snäpp för att utmana om startplatser på mittfältet. Under försäsongen såg han riktigt bra ut och under höstens gång fick han flera chanser att representera Arsenal - chanser som han tog. Ramsey vek aldrig ner sig i närkamper och såg alltid till att ge sitt bästa på plan. Det fungerade naturligtvis inte alltid, men glimtarna av hans talang fanns där och vi fick se dem om och om igen. Många av oss kände oss under hösten och vintern lyckligt lottade att han valt Arsenal framför Manchester United, för här hade vi verkligen fått fram en supertalang. Vi hade fått hit en spelare som inom ett par år skulle kunna dominera på mittfältet vecka in och vecka ut.

Många har den senaste tiden känt en stor glädje för Ramsey, en glädje som helt abrupt slocknade ikväll. Det tog mindre än en sekund då ett ljus om aldrig lyst starkare bara släcktes. Det ljuset och den glädjen är idag ingenting annat än ett minne blott. Allt ersattes idag den 27 februari 2010 med tårar, nedstämdhet, stark olust, förtvivlan och ren depression.

Den typ av skada som Ramsey fått erfara har många gånger förut varit så hemska att de avslutat fotbollskarriärer. Den typ av skada som Ramsey fått erfara tar minst ett år att läka. Den typ av skada som Ramsey fått erfara lämnar ett djupt, tomt och svart hål i själen.

**

Men ikväll är jag inte bara fylld av en tomhet som är svår att få bort. Idag är jag stolt över att vara arsenalsupporter. Jag är stolt över laget som jag håller så nära mitt hjärta. Jag är stolt över att spelarna ute på plan gav sig fan på att vinna matchen. Jag är stolt över Fabregas som under osannolik press satte straffen. Jag är stolt över våra bortafans som kan tillhöra världens bästa. Jag är stolt över alla supportrar (bl.a er) som visat hur mycket ni bryr er om laget. Jag är stolt över spelarna som hyllade Ramsey efter matchen.

**

Den 27 februari 2010 är ännu en mörk dag som kommer gå till Arsenal-historien. Det är en dag som är fylld av allt från tårar till ilska. Det låter nästan som om någon har omkommit, men så är inte fallet. Idag kan trots allt vara starten på någonting nytt. Idag visade Arsenal en mentalitet som kanske aldrig funnits i detta Arsenal. Trots att exakt allting gick emot dem så lyckades man vinna med 3-1. Det är stort mina vänner, det är riktigt stort.

**

Mina tankar ikväll, imorgon och följande veckor kommer att gå till Ramsey. Jag hoppas just nu mer än någonting annat att hans karriär inte är i farozonen. Jag hoppas att han kan lägga det här bakom sig och börja ta småsteg mot den långa vägen tillbaka. Diaby har lyckats, Eduardo har lyckats och nu ska Ramsey se till att lyckas. Vi finns där för dig Ramsey, vi finns där för dig - krya på dig!